Sitter i kassan och är på ganska muntert humör när två utlänningar kommer och handlar. Jag hör inte vilket språk de talar och hoppas lite för mig själv att det är ryska. Fantiserar om vad jag ska säga till dem om det faktiskt är ryska de talar. Det gör de inte. Jag vet fortfarande inte vilket språk de talade...
Detta ledde iallafall till att jag satt och längtade efter kursstarten något vansinnigt, och det gjorde mig superglad, speciellt som att jag bara har 5 arbetsdagar kvar på hemköp. Friheten och kunskapstörsten står på lur runt hörnet!

På grund av ett underligt missöde stod jag utan tungpiercing idag, men det är nu åtgärdat och vi säger hejdå till blackline och får ett kärt återbesök av kirurgiskt stål. Välkommen tillbaka.

Nu ska jag mysa lite med mina päron.