Mitt liv är som vanligt mycket spännande. Ta couchsurfing.org som ett exempel. Jag har nyligen börjat bli mer aktiv där eftersom att jag finner stort nöje i att lära känna nya människor och gärna från andra länder. Så igår träffade jag en turk. Och han var trevlig. Vi hade kul tills han började sända underliga signaler, från och med då var det nog han som hade mest trevligt. När han sedan började stöta på mig kände jag att det var nog. Han var helt ofattbar. Jag anser det vara en lyckad kväll ändå eftersom att han i slutändan betalade min öl. Det kunde han gott ha.

Synd att han var turk, i och med att turkar ibland får ta för mycket skit bara för att de är just turkar. However så har jag ett par fantastiska vänner från Turkiet, och det här får mig ingalunda att se svart på turkar. Yeah!

Nu är det bildvisning med släkten. Love you!

Drömde att jag blev ivägdragen av en liten snobb som tydligen var min pojkvän. Jag hade stått och pratat med några gangsters, och det passade sig tydligen inte.

"Varför hänger du med dom?!! Du som artikulerar så fint när du talar."

WTF?

Jag satt i korridoren med väska och jacka. Gerhard kom ut från salen. Satte sig brevid mig - lycklig som ett litet barn. VG. Läraren kom ut, vinkade in mig. Jag fick dra en biljett, och cirkusen var igång! Någon där uppe måste gilla mig skarpt, läraren var myckt nöjd och sade dessutom till mig att jag talar utan nästan någon brytning alls. Sedan diskuterade vi mina framtida studier i Ryssland lite. Jag kom ut ur salen glad som et barn, men bemöttes bara av främlingar. Det gjorde inget, jag svävade hem på moln med två grafem i tankarna. Ett V och ett G.

Kom hem och tanterna från socialen var där, de satt och drack kaffe med mamma och pappa. Jag fick en grattiskram av mamma och leenden från tanter och far. Satte mig ned och deltog i samtalet. Senare i år skall vår familj intervjuas etc etc, och sinom tid kanske ta emot ett flyktingbarn. Världens bästa grej.

Nu är den moderna medelålders kvinnan klar i duschen, så jag ska smita dit och få igång den här dagen. Lingvistiktentan väntar!

Har läst texter och svarat på frågor om dem. Det får bära eller brista i eftermiddag, jag känner mest att det skall bli skönt att få det här överstökat. Sedan är det klart att jag hoppas jag får prata om min dag och inte min familj, efterom att jag tappat bort det jag en gång skrev ner om min familj. Hur som helst känner jag att mitt ordförråd och min koll på grammatiken är ganska mycket i sin ordning. Så länge jag inte får et nervöst sammanbrott och tappar huvudet, tack och lov vaknade jag på helt rätt sida. Lite lagom pirrig men med ett stabilt lugn.

Att jag dessutom vaknade av en härlig kyss från en indianvampyr gjorde inte saken värre. (Jag skyller på reklamen för soundtracket till New moon på spotify som rullade precis innan jag gick och lade mig)

Jag har sagt det förr och jag säger det igen

Winners don't quit
and quitters don't win

Sitter och myslyssnar på Kaah, sitter inte och råpluggar inför tentan som är imorgon. Det måste vara någon slags kortslutning i hjärnan. Jag känner mig lugn, trots att jag vet att det finns vissa partier jag borde läsa igenom och träna på. Jag välkomnar detta lugn, denna frid som jag hoppas blir mer än tillfällig. Plötsligt tror jag på mig själv. Vet att jag kan. Full av tillförsikt. En perfekt avslutning på en hektisk dag blir genomläsning och inlärning av min resväg till universitetet på ryska.

Det är en underlig värld vi lever i.

Nytt år - nya spektakel

Att börja det nya året med tentaångest är inte jättehäftigt, och när man som undertecknad lider av jetlag känns det inte alls nådigt. Hemkommen från en hård dag på humanisten är utmattningen total och när jag korsade musikvägen för att ta mig hem till huset fick jag en vag förhoppning om att en bil skulle komma och köra på mig. Det hände icke. Tanken på att jag föredrog lite sjukhustid framför mina tentor fick mig att rysa lite. Så tänker inte en vinnare. Jag ÄR en vinnare!

Min ömma moder rådde mig dock att ta en powernap och jag följde hennes råd. Dock vaknade jag av en serie konstiga ljud. Det krafsade, skorrade. Jag tänkte att nu brakar datorn ihop, men min kära Fujitsu Siemens stod ljudlös bortsett från fläkten. Vad kunde det då vara? Jag kom att tänka på Mulder från X-files. Han hade minsann inte legat kvar i mörkret och undrat. Han hade tänt lampan, tagit sig upp ur sängen och börjat leta efter källan till de mystiska ljuden. Så det gjorde även jag.

Så fort jag satt mig upp fick jag höra ljudet igen, och i motsatta hörnet fick jag syn på en liten mus som klättrade och skuttade omkring på mina skokartonger. Fylld av glädje öppnade jag dörren och ropade ut evangelium (det glada budskapet, för er som inte är invigda i kyrkospråk) "Det är en liten mus på mitt rum!"

Pappa kom springande ner för trappan och mamma kom inte långt efter. Så stod vi samlade och iaktog den lille krabaten. Pappa fick tag i en kartong och påbörjade en ryckig och dansande jakt på min lilla husmus. Den skuttade som en tokig, och sprang över pappas fötter. Pappa är kittlig, vilket resulterade i en rad häftiga rörelser som påminde om en skrämd dam. Mamma ställde sig i min säng. Jag själv skrattade och lyckades sätta på locket på kartongen.
Gick upp och släppte ut musen från huvudentrén. Han susade iväg i den kalla vinterkvällen.

Det här är andra gången på två dagar som jag får sällskap av en sån där liten rackare. Igår hittade jag en som satt och värmde sig framför öppna spisen, med katten 3 meter bort som satt och knaprade torrfoder.


Faktum kvarstår dock: Kommer det en spindel så klarar jag det inte själv. Då behöver jag Pappa på riktigt.