Midnatt råder...

... när de mest oväntade och spektakulära tingen äger rum...

Jag satt och tittade på "Babusjka - kära mormor" i godan ro igårkväll. En ganska tråkig film, men som verkligen visar Ryssland. Jag älskade den, för jag kände igen mig i miljöerna. Jag satte mig efter filmens slut framför datorn för att avrunda kvällen. Plötsligt skriver Bergdahl till mig på msn. Det visar sig att han är lätt uttråkad och känner sig som en soffpotatis. På något vis växer idén om en motionsrunda i Mölnlycke upp och vi bestämmer oss för att ses vid busshållplatsen 00.20.

Jag iklädde mig vad jag fann passande, denna gången ett svart underställ med vit/silvriga linjer, glansiga turkosa shorts och en luftig träningsjacka. En missfärgad ljusrosa (fd. vit) skärmkeps fick bli kronan på verket.

Jag gick ut och möttes av Bergis som kom susande ner från sin gata, iklädd röda shorts, oldschool träningsjacka och pannband. Vi var redo - Vi sprang!

Fartlekar, plocka bär, hoppsa-steg, sidohopp, spexiga utfall, "när vi gräver guld i USA", jaga en hare...

- Möjligheterna är oändliga för den som är fritänkare

Vid hönekullavägens lekplats blev det även paus för styrkeövningar, något han behärskade med blodallvarlig precision. Jag själv låg och ålade mig på marken och lämnade svettfläckar.

* "Svett är fett som lämnar kroppen"

*You know what they say...

Vem vet vad som händer nästa gång på violinvägen.. Mölnlyckes nav och hjärta..

Bergis i en helt annan situation

Pärltorsdag live

Youtube ville inte dela med sig av ljudet till min och Cakes video (som jag remakade, sorry Cake, men enjoy!) så jag hittade en alternativ lösning här.

Mer pärltorstad än såhär blir det inte! ;)

Paparazzi

Idag:

Jag fick tid på vårdcentralen, där jag blev undersökt och fick ta prover för att utreda vad det är för fel på mig. Med hopp om en ljusare framtid gick jag till Hemköp och köpte lite actimel, något min chef starkt rekommenderade.
Efter detta tog jag mig hem, åt lite och väntade sedan in Cake som skulle komma över för återupptagandet av pärltorsdag!

Jag satt vid fönstret i vardagsrummet och spanade efter cake. På msn hade hon skrivit:
"Jag kommer NU!!"
Eftersom att jag känner hennes känsla för tid ganska väl vid det här laget hade jag inte jättehöga förväntningar, men tänkte att hon kanske för en gångs skull skulle vara lite rapp. Eller inte!

Jag satte på lite te och gick för att hämta kameran. Jag hade gott om tid. Till slut kom hon - och då var jag redo för paparazzibilder!

min babe

Drömmar

Imorse hade jag en fantastiskt dröm.

Cake, Sedel och jag gick på ett gammal spårvagnsspår mot järntorget. Sissel blev nästan påkörd av en spårvagn, eftersom att hon inte var jätteuppmärksam ;)

Senare satt jag och Cake på min säng och tjötade, vi hade kollat på ett enormt skruvat avsnitt av vänner. Om jag inte minns helt fel hade Joey dött, men sedan kommit tillbaka som ett spöke. Ett bodybuilder-spöke! Han flickvän var fortfarande kär i honom och hoppade omkring i snygga klänningar, medan en snubbe från Scrubs ville få henne i säng...

Nåväl, grejen var att cake hade bloggat om detta men stavat fel nästan överallt! Jag satt och skrattade åt det med laptopen i min säng och Cake fnissade och skulle ändra på det. Varpå hon började stava fel hela tiden igen. Hysteriskt, hon som är språkpolisen !

Sedan kastade jag ett öga på mina ben, och såg att jag verkligen behövde raka dem. hårstråna var alltså ca 5 cem långa och vajjade i luften, och på mina fötter hade det vuxit ut hår lika långt som högt gräs. När jag tittade lite noggrannare såg jag att det var gräs, med små blommor på. Mitt på varje fot hade jag en välväxt grästuva!

Vad kan man lära av den drömmen?

Kanske dags att raka benen...

ps. ska till vårdcentralen om 75 minuter. Wish me luck!

Problemmage

Problemmage?

Det är något galet med min mage. Helt plötsligt både känner och hör jag hur det börjar bubbla där inne och så måste jag skynda mig till vattenklosetten. Man kunde tänka att jag är nervös. Man kunde tänka att jag är sjuk, man kunde tänka att jag är stressad?

Jag känner mig inte sjuk. Jag känner mig friskare än på länge, förutom att jag efter intag av föda ibland får en snabbt övergående magknip, och dessutom måste skynda mig till toan.

Så ringde jag jobbet ganska nyss för att säga hur läget är, att det blir svårt för mig att sitta i kassan pga av mina knasiga tarmar. Chefen avbröt mig dock och sa att hon skulle ringa upp mig om en halvtimme eftersom att hon var i telefonmöte. Nu börjar jag egentligen om 40 minuter, och hon verkade inte ens lyssna. Oflyt! Nu blir jag nervös, jag vill ha kontroll...inte sitta här och känna dåligt samvete över att min mage inte vill samarbeta.

Av någon anledning känns det som att hon skulle anklaga mig för att ha dålig mage, eller att vara en mes, eller diverse jag vet inte vad! Och så ska vårdcentralen ringa mig ca 14.20 för rådgivning. Buhuu.. jag vill vara normal.

Nåväl. Jag gör mig iordning för jobbet iallafall, ifall hon skulle flippa...

man ska ju inte ta någon skit.. men det gör ju jag... på mer än ett sätt numera...