Kalimera!
För en liten stund sedan gick Jonatan till stranden för att mjuksola under parasoll. Det skulle vi egentligen göra båda två, men min mage har fått för sig att det är skitkul att leva rövare så jag stannade hemma. Igår snorklade vi loss, jag dök efter fina stenar och Jonatan jagade småfisk med actionkameran i högsta hugg. Många minuter tråkig film med andra ord..! Det blev många timmar i solen och trots att jag smorde in mig många gånger så känns huden knastertorr idag. En överdrift måhända, men i jämförelse med smetig solkrämskänsla så kan man kanske säga att sanningen är relativ.
Det är skönt att få en paus från solen, en del av mig jublar samtidigt som en annan del tjurar för att jag vill få en schysst bränna. Mörkbeige. För jag har sedan länge accepterat att jag inte blir brun. Kanske om jag hade sommarlov och sprang ute och lekte hela dagarna som när jag var liten, men sådant är inte livet. Och sådan är inte jag.
Det är dags att öppna nästa bok och försvinna för en stund.
