I förmiddags när jag satt på 145:an mot Ljungby fick jag se 2 stora älgar stå och beta bredvid vägen. Kanske var där fler, men jag hann bara uppfatta två. Jag trodde knappt mina ögon, eller så trodde jag att jag hamnat på ett älgsafari. Hur som helst så är den där bussresan alltid väldigt mysig, (utom den gången då jag satt och var extremt kissnödig) och den går alltid väldigt fort.

Medan jag promenerade biten till Babes residens tackade jag Gud för att jag i sista stund fått insikt om hur jobbigt det skulle bli att bära en vanlig bag, och bytt ut bagen mot en rullväska. Trots detta uppköp blev jag ordentligt varm av promenaden och av att bära upp väskan tre trappor till lägenheten.

Kände mig inte alls som en fräsch och snygg resenär längre, utan som en smått klibbig och andfådd flickvän med stort behov av att snyta sig.

Till slut öppnar jag dörren till sovrummet, där babe ligger inrullad i sitt täcke och myser. Det är varmt. Det är instängt. Jag öppnar fönstret, drar av mig benens extrahud (strumpbyxor) och lägger mig på sängen.

*puss*