Växande hjärtan och skygg energi

 Valborgshelgen spenderades hos mamma och pappa. Vi kunde sova i stugan och det är alltid en stor fördel.

Höjdpunkterna var många.

-Frida var där på lördagen, vi gjorde en lyckad utflykt hela gänget, Frida balanserade på stockar och busade med barnen. Mamma och pappa bjöd på donuts och kaffe.

-På söndagen var vi med mamma och pappa till deras församling, jag blev väldigt berörd och kände hur hjärtat blev varsamt omskakat - som ett "Jag finns här, du vet". Och allt det dunkla som jag känt i vinter kändes inte längre lika tungt.

- Barnen och morföräldrarna fick en sådan fin kontakt. Vi träffas ju inte ofta, men de kramades godnatt och hejdå på barnens initiativ. Det blyga och ovilliga var som bortblåst. Lea låg i soffan hos Morfar och blev pillad på ryggen. Det värmer verkligen ett mammahjärta. Sen var vi klart förberedda, det var barnens favoritmat som serverades, inga konstigheter alls. Och när Lea blev besvärad och sur på väg till valborgsfirandet så var det bara Mormor som fick gå med henne och hålla hennes hand.

Jag tog med mig en förkylning hem, sitter nu och snorar och hostar samtidigt som jag lite njuter av lugnet här hemma. Febern har gått ner och jag känner ett behov av att dammtorka och städa. Jag tänker på att klematisen växer, jag undrar hur stor den kommer bli i sommar. Jag undrar hur långt mossfloxen kommer breda ut sig och om pionens 3 knoppar kommer bjuda på frodigt rödrosa blommor. Kommer alla mina kantnepetor växa sig stora? Kommer lavendeln bli tämligen hög? Kan mina slingerkrasse som nu grott breda ut sig kring lagerhäggen som inte tagit fart, kan de täcka jorden och blivande tråkig tulpanblast? Kommer jag lyckas flytta den busiga vallmon som grott utanför rabatten, och var är dess bästa placering. Är någon av dem jättevallmon som aldrig såg dagens ljus? Just det, jag sådde aldrig dvärgluktärten, den röda. Det börjar bli dags. Rabatterna behöver rensas men kanske inte just nu, energin är svag. Mitt linne sitter ut-och-in och jag biter på naglarna.

Jonatan och jag drömmer om en hund, men just nu är jag glad att vi inte har en. Hostan river i halsen och högen med blöta näsdukar växer.

Kanske dammar jag av arbetsrummet idag. Kanske inte.

Klematis Piilu

Edvin springer i röken. Lea sitter på klippan och hejar "Heja Edvin! Edvin är modig! Heja Edvin!"