.

Är såå osugen på sjalträff nu! Vill bara ut i parken och sparka boll med Edvin. Tror bestämt att jag ska lämna återbud på facebookgruppen. Solhatt och långärmat, spralliga ben och en röd boll. Längtar!

Men än sover han...

sovbebis

sovman

Blottade bekännelser

Pojkarna sover. Jonatan har jobbat natt och Edvin sover förmiddag.
När han vaknat, ätit och blivit bytt ska iväg till sjalträffen. Den har redan börjat, och Edvin somnade i sjalen nyss, men jag tycker det är mer praktiskt att gå iväg när han är nymatad och nybytt, så vi väntar lite.

Var för övrigt och tog cellprov imorse. Jag minns första gången jag satte mig i en gynstol. Jisses... tyckte det var så jobbigt att vara naken på nederdelen och sätta mig med benen uppåt. Och så skulle man hasa fram med rumpan. Lite till.. och lite till.. och lite till. Blev hon aldrig nöjd? Sen kall gel och kalla metallinstrument. Fy sjutton. Jag minns också andra gången jag satt i den där stolen. Då erbjöd barnmorskan mig en spegel. "Ja gärna!" utbrast jag och fick mig sedan en guidad tur i min egen insida. Det var ascoolt! Några turer i stolen senare var man ganska van vid att blotta sig och drog djupa lugna andetag för att hålla sig avslappnad.

Sen kom den där natten då Edvin föddes. Och i samma veva försvann den medicinska blygseln. Efter förlossningen skulle jag opereras och mina muskler hade i princip lagt av efter allt arbete fram till den tidpunkten. Och så skulle jag - helnaken och slapp - försöka hasa mig över från min säng till operationsbordet. Med kateter och allt! Utan muskelkraft. Det måste ha varit en syn... men jag var glad. Trött och glad. Och social. Ligger man helnäck, sölig och slapp inför en hel bunt främlingar - både kvinnor och män - så vill man kanske förbli lite anonym (bortsett från namn och personnummer). Den här nyblivna mamman kände sig dock bara stolt och fantastisk och berättade till och med var hon jobbade. Det skäms jag lite över såhär i efterhand, men det är nog skit samma ändå.

Och idag när jag satte mig i gynstolen igen hasade jag fram med rumpan som om jag aldrig gör annat.

Snipp(a) snapp snut, så var inlägget slut.

Kärlek

Edvin sover eftermiddagslur!

Jag har fikat och röjt lite på golvet, i förmiddags var Jonatan hemma, så jag passade på att knipa till mig en cykeltur! O hur härligt det är att glida fram på två hjul! O hur härligt att ligga på en sten i solen medan ett fartyg lägger till i hamnen. O hur ljuvligt att sedan cykla till centrum och köpa salva till Edvins torrfläckar..hehe ;)

Idag är en bra dag! Jonatan och jag har varit lugna och tillfreds, Edvin strålar och tjötar och går omkring. Han har lärt sig att dockan heter Maja, så nu kan man fråga honom "Var är Maja?" så går han och plockar upp henne. Bollen har han kunnat ett bra tag nu. (Dockan heter ju enligt produktnamnet "Hanna", men det kunde ju bli problematiskt tänkte vi, så det fick bli ett annat namn)

Det är inte alla dagar jag känner mig kärleksfull ska ni veta, men idag gör jag det. Haha! Läste en artikel som en av svägerskorna postat på fb, om ett par som närmade sig skilsmässa och hur mannen efter ett gräl kom fram till att han inte kunde ändra på henne, varpå han bestämde sig för att ändra på sig själv. Och nej, vi är inte i närheten av skilsmässa, bara så ni vet! Men, varje morgon frågade mannen sin fru om det var något han kunde göra för henne för att göra hennes dag bättre. Lång historia kort - så försonades de i slutet av historien. Och jag kände att jaa, så är det verkligen. Går man in för att tjäna den andra så blir det inte jobbigt som när man känner sig tvingad att utföra tråkiga sysslor. För då har man gjort ett val: man vill hjälpa. Kärlek är allt bra va? Så jag ställde frågan till Jonatan innan han skulle till jobbet. "Vill du att jag gör något särskilt idag? Behöver något fixas?" Och han svarade "Du kan väl sjunga en sång". :D Haha! Ska nog dammtorka lite och plocka fint medans jag sjunger.

Dags att skrida till verket!

puss och kram!

För lite mer än ett år sedan var jag ganska stor

sen kom den här sötnosen

supersöt

Tjörn-djungeln

God kväll.

Edvin somnade härligt nog redan vid 20, efter ett lugnt och mysigt blöjbyte med pyjamaspåklädning. Vilken liten guldklimp han är när han inte vrider sig och håller på. Och jag blir så mycket mysigare när han är lugn. Det gäller väl alla föräldrar, hehe.

Jonatan jobbar kväll och kommer väl hem ca 23.20. Jag ska försöka lägga mig innan han kommer hem, Edvin vaknar ju gärna runt 06 numera. Då vill man gärna ha sovit "ordentligt" (Går upp minst 2 ggr/natt för att stoppa in nappen).

Om en månad och ett par veckor fyller han 1 år. Fantastiskt! Min stora fina pojke!
Då blir det kalas. Jag spånar lite på utformningen och hur seriöst det måste vara. Försöker att inte fråga om Jonatans åsikter förrän jag har färdiga förslag som han kan jämföra, annars tycker han att jag försöker få honom att bestämma och komma på hur allt skall vara. Han är ingen idéspruta min älskade man, men driver man på tillräckligt och förklarar sina förväntningar på hans del i saken så hänger han på. Men det gäller att vara tydlig med vad man vill, annars är det som bäddat för missförstånd. Jag får inte säga "Vi måste göra det här", utan här gäller det att säga "jag vill att du gör detta, så gör jag det där. Man lär sig med tiden...

Iallafall.

Jag tänkte skriva ner den ofärdiga planen här, men nu ångrade jag mig. Lite roligare om ni inte vet :) Men jag ska försöka pynta lägenheten lite, och komma på en lösning till hur alla ska få plats.. hmm.. jaja, hjärterum och stjärterum får väl råda!
Lite aktivitet blir det nog också om vädret tillåter, så tråkigt att sitta och uggla uppe i vår lägenhet om solen skiner :)

Nu ska jag plocka i ordning lite inför morgondagen så att Edvin får ett tomt golv att sprida sina leksaker över. En ny dag skall ju erbjuda nytt lekstök.

kanske 4 dagar gammal, min lille sötplupp!

10 månader. Så fort han växer. Tänk att han varit ett sånt litet knytt innan!

En liten update

.

Jag har påbörjat ett blogginlägg om förra helgen när vi hade barnfri tid, men känner mig inte särskilt inspirerad till att fortsätta skriva på det just nu. Edvin ligger och sover bredvid mig här i sängen, han är så söt, så söt. Tidigare imorse när jag åt frukost hörde jag honom pipa från hallen. Jag hastade ut ur köket och fann honom sitta med ryggen mot mig med en liten svart kuvertväska framför sig. Axelremmen i form av en tunn kedja hade han lyckats lirka ut, och när jag frågade honom vad han gjorde så vände han sig om, log världens sötaste lilla leende och pep igen! Sen rasslade han med kedjan och underhöll sig själv en stund till. Gulliga unge!

Som grädden på moset uppfattade jag att han verkade liite trött så jag lade honom i vår säng och han slocknade! Say WHAT!? Han brukar ju få ny energi så fort man lägger honom här, och böka runt i tio minuter minst innan han får ro. Inte idag inte! Hihi! Så nu har jag filat hans naglar (i sängen, inte optimalt kanske, men det måste ju göras) och fått bloggat

! Grymt bra. Idag ska vi hänga med Louise som är ledig från jobbet! Och så ska jag köpa en 30-årspresent till en fd kollega som har fest på lördag.
Det är väl det hela!

Ha en fin torsdag!

Min lille sömntuta!

Köpte lite nytt i tisdags, har insett att jag har upp emot 10 år gamla plagg i garderoben. Nu välkomnar vi en varmare årstid!

Åker utan åkpåse, men med pappas gamla ullfilt :)

Ner som en pannkaka och upp som en sol

Ja alltså nu är jag nästan lite pannkaka igen eftersom att jag är hungrig, men låt mig förklara rubriken (som egentligen inte behöver förklaras..)
Jonatan stack till jobbet som vanligt och jag matade prinspojken och pottade innan det blev frulle för mig och dammsugarbekantning för honom. I vanlig ordning hann jag inte komma till kaffet innan han var inne i köket och klängde på mitt ben. "Mamma se mig! Håll mig! Prata med mig! Mamma jag vill också ha kaffe!" Tycktes han säga på gnälligaste bebis-halländska och jag gjorde som så många gånger förr: bryggde kaffe och satte mig med koppen på vardagsrumsgolvet. Där funkar det fint. Köksbordet - nej! Soffbordet med rumpan på mattan - absolut! Då kan han krypa iväg och dra ut dvd-filmer på golvet, krypa tillbaka och le stort, krypa iväg och kasta nappen framför sig och jaga runt efter den en stund för att sedan komma tillbaka till några uppmuntrande ord och en klapp på huvudet - sen iväg igen!
Han sov en kvart i sin säng innan han väcktes av introt till O.C (mitt senaste guilty pleasure, en tonårsserie från tidigare 2000-tal) och efter mat och ny blöja var han tydligt missbelåten (det hördes på hans genomträngande gälla tjut som skar in i öronen på en väldigt
apatisk och trött mamma) och det fick bli en promenad med vagnen till apoteket för öronproppsinköp. Missbelåten i vagnen. Jag tror han blev lite varm, åkpåsen är nog lite väl fodrad för årstiden, så när jag väl fattade vinken och knäppte upp hans tröja och öppnade upp påsen lite somnade han gott. Då köpte jag choklad och gick hem. Han sov så gott i vagnen att jag hann äta lunch, dricka kaffe, äta choklad och läsa (!!) ett par kapitel i bok 4 i Narniaserien. Den heter nåt med prins Caspian, kan inte riktigt minnas vad. However. Edvin vaknade i vagnen, jag lyfte upp honom och tog med honom till sängen där jag suttit och läst. Han somnade om i min famn, sen sov vi en stund tillsammans. SÅ SKÖNT!

Sen var jag mamma solstråle och han var också en liten skatt (glad mamma = glad bebis och tvärt om säkert)
När J kom hem badade lille E skumbad i baljan i duschen och hade hel-lajbans! Och jag var glad och nöjd. Ännu nöjdare blev jag såklart när J uttryckte att han är imponerad över hur jag orkar ha Edvin hela dagarna och ändå oftast vara på gott humör när han kommer hem från jobbet. Ja, nu är jag ju inte alltid det - men nog sträckte jag lite extra på mig när han sade så!

Superduper-mamman, det är jag det!
Sedan har jag varit ute och cyklat i ösregnet medan J har nattat Edvin - som somnade 20.15! 20.15! Fatta grejen! Så tidigt! Det är ju superduperbra att låta honom sova ut mitt på dagen och sen inte mer på eftermiddagen! Hur nice som helst! Nu spinner hjärnan på högvarv förstår ni: planer på att minsann styra hans sovrutiner och få mer fritid och hej och hå! Det är ju fantastiskt skönt att få ha kvällarna. Det är det. Vi får väl se hur det funkar.

Imorgon är det dags för 10-månaderskontroll. Snart är han ett helt år, känns helt surrealistiskt.
Och coolt!

Nu ska jag försöka få i mig lite köttbullar.. men klockan är halv tio snart. Blir nog yoghurt istället - kan äta köttbullarna imorgon istället. Intresseklubben jublar över det utlåtandet.

Godnatt :)

Här är en bild på en snygg skådis. Chris Hemsworth heter han. Även känd som Thor 

Middagskaffe i vårsol

Vårkänslor

Wow!
Idag skiner solen som om den skulle till att spricka utav längtan till våren, och då är det ju svårt att hålla sig inne efter tre dagar instängd i en källare på jobbutbildning i nytt journalsystem (precis lika tråkigt som det låter).
Så efter förmiddagsgröten puttade jag ner Edvin i overallen (nej, jag krängde på den) och puttade ut vagnen med honom i (sanning) till lekplatsen i parken bakom huset.

Han fick gunga lite, provsitta det icke-gröna gräset och undersöka en liten pinne, sen tog vi en tur längs Nissan, iakttog en fiskare en stund och fortsatte mot biblioteket för lite fågelskådning.
En riktigt skön stund i solen för oss båda och jag passade på att ta med kameran den här gången.

Har till och med fått en liten pratstund med min fd kollega Pablo som flyttat till Malmö. En av mina favoritkollegor, han kommer vara grymt saknad när jag börjar jobba igen.

Bilder från promenaden

Roligt med fart och mamma-bus

Mmm pinne!

Tittar på fågelmatning vid biblioteket

Edvin skådar fåglar

Mamma skådar fåglar

Fjädrar alltså, så vackert!

Hemma vid hissen med solen i nacken :)

Senaste nytt

Hola Bandola!

Ja men tjena! Vi fick ju förskoleplats! Inte på exakt den där jobbnära förskolan, men en annan som ligger på andra hållet. Jag var och hälsade på i fredags och personalen var mysig och jag tyckte den verkade bra! (Jag ställde väl inte jättemycket frågor, utan gled mest med och lät dem prata). Fast som det ser ut nu blir det inte aktuellt med förskola förrän till januari ändå :)

Jonatan är ju inte anställd, utan jobbar under utbildning, och kan således inte söka föräldraledighet förrän han är färdig och har en anställning - dvs typ i början av augusti. Och då lägger vi till två månader och voila! Vi är inne på början av oktober, typ den månaden vi skulle fått förskoleplats nu då. Så jag kommer stanna hemma med lillgossen Edvin till oktober! Vi ville ju verkligen dela lika på föräldradagarna, men det funkar inte den här gången. Men nästa gång (om det blir en nästa gång) har vi troligtvis större chans att dela lika, sålänge maken min håller sig borta från skolbänken! :)

Ja, detta är det senaste... jag har talat med chefen också och hon tyckte det lät bra. Skönt det.
Får väl avrunda med en bild, har visst blivit blöjberoende... (De två raderna till höger är den storleken Edvin använder nu)

mmm, men här saknas 3 st, utöver den som kommer på bilden under..

 denna fina som kom med posten idag..(blöjan alltså, inte pojken)

Puss och Godnatt!

Trög-morsan

Mitt tröga tryne!

Förra våren när vi ringde förskolan vi är intresserade av så var läget rätt så lugnt. Och vi bara, ah ok, schysst! Och ställde oss INTE i kö!
Varför?

Jag ringde samma förskola nu, hallåå, ett helt år senare och det är jättekö och fullt och hej och hå.
Detta var väl ett klassiskt rookie mistake. Nu satte jag upp Edvin på kö iallafall och jag fick tips om en annan förskola i deras regi där de eventuellt skulle utöka med två platser. Nu står vi i kö där med. Och på 5 andra förskolor som jag anmälde plutten till via kommunens hemsida.
*pust*
Om vi nu ens blir kvar i Halmstad, i sådana här lägen önskar jag att vi hade vetat från början, då hade vi ju ställt oss i kö tidigare. Jaja, lätt att vara efterklok.
Nu har jag gjort vad jag kan och hoppas hoppas på ett mirakel (tillsammans med hur många andra stressade föräldrar..?)

Och så måste jag ta upp det här med chefen. Det blir tredje gången jag skriver och ändrar utsikterna för tillbakagång till jobb. Har vi ingen förskoleplats så måste jag ju stanna hemma med lillparveln till iallafall oktober månad.

Hej nudlar! Hej grönsakssoppa!
Nej så illa är det ju inte, men tråkigt att behöva ta av Jonatans dagar. Men vi får göra vad vi måste.
Nu måste jag tänka ut någon form av strategi inför sommaren/hösten så jag vet vad jag ska skriva till the boss. suck. Inga klara besked här inte.

Men i övrigt så skiner ju solen på våra liv, Edvin utvecklas och nu kryper han så smått. Måste se över inredningen hemma... allt är ju spännande för en knodd på snart 9 månader!

Puss och kram

.

Bildfritt inlägg!

Igår var vi iväg på kalas i Värnamo. Dagen till ära fyllde Edvin 8 månader prick och kusin Hanna tycktes inte längre så skrämmande. Men det är klart, han hade ju mognat en hel del sedan sist ;)
Det var så mysigt att få umgås med familjen. Älskade ni :)

Idag var Jonatan med i lovsångsteamet i kyrkan, jag och Edvin kom dit typ 50 minuter sent, lagom till 11.00 var det ju dags för honom att äta och sedan pottas. Efter bajsblöjan igår på kalaset var jag inte sugen på fler olyckor, och tack och lov klämdes det ut som utklämmas skulle innan vi gick till kyrkan.
Vi missade visst predikan, men kom lagom till lovsång och nattvard, så det kändes gott ändå.
Senaste tiden har jag haft lite av en torkperiod, har väl inte riktigt upplevt att jag tror. Kanske för att jag inte varit i kyrkan sedan förra våren eller varit i något kristet sammanhang sedan dess. Jag hade inte räknat med att min tro skulle vara så bräcklig, men här om natten kände jag sådan tomhet och ensamhet att jag viskade ut i rummet "Finns du där?" Jag vill tro att Gud är här, för allt vad det är värt så hoppas jag att det jag bär i hjärtat inte bara är något dåligt samvete över att jag övervägt att lämna den tro jag på sätt och vis blivit uppfostrad till att ta för sanning. Det är så lätt att bara köra på. Att slentrianmässigt sjunga med i sånger. Att be böner av vana. Att tänka "jag tror" men känna sig...uttråkad.
Men när jag satt i bänken med Edvin i knät och församlingen stod samlad i mittgången för att gå fram till nattvard kändes det fint. Människor som stod upp och gick fram med förväntan. Det var iallafall det jag såg. Och då fick även jag förväntan, jag skulle ställa mig bland dem med Edvin på armen, och jag skulle ta emot nattvarden. Markera en ny start.
Och efteråt när en i församlingen delade ett ord, till någon som rört sig till nattvarden, inte av slentrian - men som bestämt sig för att gå fram för att möta Gud - till den här personen ville han säga att Gud har mött dig idag.

Och jag vet att den personen var jag.