Alla dessa förändringar

Mitt positiva jag som blomstrat något enormt denna vår och sommar håller på att formateras lagom till hösten. Jag försöker hitta ny kraft inför varje kväll som blir mörkare allt tidigare och tidigare. Tänk om man kunde dra någon annanstans varje vinter och känna att ens svårmod åtminstone gjorde ett djupdyk i en ny miljö.

Jag fruktar att jag kommer bli en kallhjärtad 22-årig kärring som inte vågar öppna upp sig för någon alls, inte våga lita på någons avsikter. Jag antar att ni kan lista ut varför jag är sådan just nu. Det går över. Det är lättare än man tror att resa sig upp efter att man fallit, om man fallit för någon eller bara klantat sig. Som Sedel säger - det är en fis i rymden.

Cake har börjat flyttpacka och jag har insett att jag inte alls har några skills på basen längre, men vad kan man vänta sig efter 3 års inaktivt musicerande?

Min plan nu är att få klart allt inför kursstarten och att börja skriva.
Jag vill börja musicera igen också, får se hur det blir med det. Men har man en liten flamma i sig som vill ta fart och bli en eld är det bäst att mata den.

Ikväll har jag försökt bygga på en låtsnutt jag råkade skapa innan jag drog till Ryssland. Får väl se om det blir något gjort här.

Vill cykla i regnet men säger till mig själv att det är för sent. Fast det är aldrig för sent att göra det man tycker bäst om.

Då var det bestämt. En nattlig cykeltur matar livslusten!