En helg i Göteborg och Mölnlycke utan J. Och det är ganska skönt. Jag har solat med Rut, umgåtts med familjen, träffat Sarabi i Göteborg och insett vad det är jag saknar allra mest härifrån. Vänner som förstår mig. Inte för att mina Halmstadsvänner inte gör det, men här finns de människorna som lärt känna mig från barndomen, som vet hur jag tänker och känner min historia. Jag behöver inte förklara hur jag tänker eller hur jag känner ibland, det finns redan med i ryggsäcken här omkring. Och Sarabi förstår mycket, och hon har också upplevt mycket. Tokigt fin vän. Idag ska jag in till stan igen och träffa Sissel och lite senare även Emelie. Det känns så skönt. Laddar inför en ny vecka i Halmstad med kompisbröllop och allt därtill. Jag gillar verkligen Halmstad, såhär års är staden rena drömmen! Men mitt hjärta och mina minnen finns här.
Än så länge.
Puss
Live long and prosper!
May the force be with you!
Hadegôtthaj!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Livet tuffar vidare
Sommaren passerade och hösten smyger närmre och närmre. Här kommer senaste rapporten! I torsdags förra veckan styrde jag kosan mot Göteborg...
-
- Vi har fått hit vår bokhylla nu, så äntligen har ytterligare några flyttlådor försvunnit ur lägenheten! :) - Jag har återigen blivit medl... -
Sitter i kassan och är på ganska muntert humör när två utlänningar kommer och handlar. Jag hör inte vilket språk de talar och hoppas lite f...
3 kommentarer:
Det är så mysigt att ha dej här!
Ifredags var det skönt att bara följa med dig, du som vet hur man tar sig fram i Götet.
Hihi :)
Bäst att kommentera så det kan komma ett nytt inlägg nån gång... ;)
Skicka en kommentar