PMS

Jag är inte som jag brukar

Moa

Moa är min absolut finaste modell, hon gör sällan fula miner och har vansinnigt vackra färger.
Bellissimo!

Helg i Mölnlycke

Nu hänger jag äntligen hemma hos Cake igen. Underbart. Hon flänger omkring och städar upp sina kläder som ligger utspridda lite varstans. Vi spontanshoppade lite nyss och är nöjda med våra kap.
Vi har pratat också och jag har äntligen tagit beslut angående mina veligheter.
Cake får mig att må som en hel människa, på bästa sätt. That's what BFF's are for!

Love!!!

Nej FY!

Jag är på tok för velig för att det här ska sluta bra.
INTE OK!!!

Var finns lösningen om inte hos mig själv?
Usch, jag får magknip av det här.

Jag saknar helgen som varit! Något helt vansinnigt också, jag vill tillbaka till Stockholm och jag vill vara med mitt superhärliga volontärgäng. Var är ni nu?

Annars idag har jag haft ryskalektioner och hängt runt lite med Putte, och det var angenämt som vanligt, det är sannerligen två av mina favoritsysselsättningar.
Imorgonkväll kommer Basse hit och stannar till söndag. Basse är min kusin och han har börjart bli fotonörd - det gillar vi! Vad mer? Stefan har klubb på kontiki ikväll och jag är inte där. Ganska dåligt av mig faktiskt, jag måste se till att träffa honom snart, jag har fortfarande hans favoritbok här hemma.

Frida är hemma från Bosnien och vi har delat speciella händelser med varandra och livet är minsann fyllt av färger, och inte alltid ens favoritkulörer, det må medges, men det kan ju vara positivt ändå.

Vill ha-listan:
- Dejt med Cake
- Dejt med Aronsson
- En rödhake
- En massa dans på sats, på tider då jag INTE har föreläsningar

Hemma från helgen i Stockholm, och den var verkligen över förväntan! Helt underbara människor som jag är så tacksam att jag fått möta. Några av dem kommer jag definitivt träffa igen, ingen fråga om saken.

Majoriteten var från Norrland, och jag kände en stark connection med mina rötter. haha eller inte, men det var iallafall schysst som tusan.

Dream team

Förkylning är mitt tillstånd, förkylning och glädje.
Jag har skrivit en liten packlista inför helgen och packat ner lite saker i en väska.

Veckan som varit:

- Jag började skriva på min hemtenta
- Gick till frisören och fick mitt hår putsat
- Jag slutade skriva på min hemtenta natten mellan onsdag och torsdag
- Jag drog på mig en oskön förkylning
- Tog chansen att bli kändis i Bryssel och alla EU-länder
- Fick besök av Putte och tog hem segern i boggle
- Redde ut saker och ting

Imorgon åker jag till Stockholm på ex-volontärhelg.

Nästa vecka är jag tillbaka, förhoppningsvis friskare och med mer tid för mina älskade vänner!



Ciao!

Det går inte fort men det går trögt.

Tvåan är nu avklarad och trean skall påbörjas. Jag vill knappt förstå att en punkt, på 1,5 sidor kan ta nästan en hel dag. Men så är det. Nu kommer punkt tre och jag fruktar inget ont. Det är ju sista punkten, imorgon lämnar jag in den här skiten och diskuterar med de andra, sen är det ur världen!

Tills nästa uppgift kommer det vill säga. Då blir det Sovjet och jag ;)

ok, dags att ta sig an sista - AHHH SISTA!! -delen.

Jag kommer gå segrande ur striden.

Prick kl 02.00 igårnatt satte jag punkt, och gick sedan och lade mig. Just nu sitter jag med kaffekoppen brevid datorn, redo att hugga tag i punkt två. Jag har ca 3/4 kvar på den punkten och det tar emot, fastän jag vet att det inte alls är omöjligt att göra klart.

Nu är klockan 15.12, och nästa deadline är kl 16, då ska åtminstone hälften av tvåan vara klart.
Nu sätter jag igång!

på återseende!

Dagens: Jag borde dricka mer te. Grönt jasminte är så otroligt gott!

Det regnar och blåser, jag fryser konstant. Ena stunden är jag så kall att jag dragit på mig två tjocka tröjor när jag sitter inomhus. I nästa sekund möter jag några fina ord och börjar svettas så jag måste slita av mig de där tröjorna igen. Bara tanken på det där får mig att bli varm igen, och nu åker tröjan av, den som jag drog på mig för fem minuter sedan, för säkert femte gången!

Och här sitter jag och bloggar fastän jag borde skriva klart första punkten i min hemtenta. Den är alldeles strax klar, jag måste bara knappa ner ett par rader om mongolernas invasion av KievRyssland. Hur svårt kan det vara? Nog så svårt när jag nu har tankarna på annat. Men det ska jag nog ordna, annars kommer jag aldrig i säng - och det måste jag, för imorgon måste jag skriva de andra punkterna i en ryslig fart så jag kan känna lite frid inför seminariet på torsdag. Ja kära hjärtanes, det här bara måste gå.

Nu sätter jag en deadline: Jag ska ha skrivit klart den här punkten innan klockan är 02.00. Det är om 25 minuter.

Heja Sara friskt humör!