Julklapp

Årets första julklapp är köpt, och den är till MIG!

Utsida i mocka, åh de är så fina! 50% rea på brandos, så de här fina lågskorna från Marc O'Polo för ord.pris 799:- fick jag för 399:-
Väldigt värt! I vår ska jag glida runt i de här och vara fräsch om fossingarna! Nu ska jag bara ta tag i julklappsshoppingen till övriga familjen och min karl. Hur nu detta skall gå. Den som lever får se :)

OAO

Testpilot

Tjoho folks!

Jag var med i en sådan där smartson testpilotgrej i somras och testade kesellas nya smaker. Vill minnas att man skulle skriva i någon gemensam blogg om vad man tyckte, men någon information om den där bloggen fick jag inte då :P
Jag är lite sugen på att testa en epilator, rakhyvelstjej som jag är. Kunde vara kul att se hur långvarig effekten blir av en epilator och hur ont det egentligen gör? :-) Med rakhyvel blir det ju stubbigt redan nästa dag...

Yes.. kanske inte superintressant, men här är en länk till Smartson, om någon mer är sugen på att testa! Med lite tur blir jag en av testpiloterna, och kanske ni med om ni anmäler er ;)

Nu orkar jag inte skriva mer, är helt lam i armarna efter Bodycombaten på sportlife idag. Grymt härlig instruktör, det blir förhoppningsvis fin form till beach 2012 :P
Imorgon är sista praktikdagen på kliniken i Fristad, jag gillar verkligen brudarna som jobbar där och jag ska nog praktisera 5-veckorsperioden där nästa termin med. På tisdag har jag tenta i karies, fyllningsterapi och endodonti. (urk) Håll tummarna för mig!

Over and out!

Kaffe och choklad

Här kommer ett inlägg på riktigt, inte bara en massa tråkiga bilder på brickor :)

Efter en veckas praktik med många intryck och mycket information (för att inte tala om spända axlar och trötta vader) är det skönt att sitta i skolbänken igen. Jag tyckte det var en fullkomligt puckad idé att ha en vecka med lektioner mellan de två praktikveckorna, men just nu känns det väldigt skönt faktiskt... min kropp har varit helt slut på kvällarna! Den här veckan skall jag ta tag i mig själv och läsa på inför provet i karies och fyllningsterapi + att jag ska försöka att verkligen komma igång med träningen igen. Jag blir väldigt lätt lite för bekväm och orkar inte stressa ner till gymmet. Jag är en mästare i att komma på dåliga ursäkter för att inte träna :) men den här veckan har jag skrivit in 3 pass i kalendern och bokat in mig på dem för att pusha mig själv lite. Snart dags för julmat och julgodis, så jag har lite underhåll att sköta :P Just nu sitter jag dock och sörplar kaffe och äter marabou mjölkchoklad med polkabitar i. Ska ner på bodybalance ikväll, så då kan jag ju gotta mig lite innan...så jag kan träna med gott samvete sen menar jag. ;)

Annars så har jag börjar bli lite nervös för att mina studier är klara om lite mer än ett år. Hur ska jag klara av att jobba? Får ta itu med den där kandidatuppsatsen i ryska när jag tagit min tandsköterskeexamen! Ska läsa igenom det jag skrivit i ämnet "man-satser" nu och se om jag fortfarande förstår det jag forskat i :)

Trevlig måndag på er!

Får bjuda på en liten tandsköterskepraktikant också. :) håll till godo!

Published with Blogger-droid v1.6.8

lite tillbehör

Published with Blogger-droid v1.6.8

rotbrickan

Published with Blogger-droid v1.6.8

kompositbrickan

Kommer slänga upp lite bilder här för att få över dem till datorn. En av uppgifterna under första praktiken är att fotografera en sådan här bricka och en rotbricka, märka ut instrumenten och maila till läraren. Det skall jag göra nu ;)

Published with Blogger-droid v1.6.8

Snörvel

Här sitter jag och snörvlar för mig själv under pläden, uppkrupen i soffhörnan. De senaste två dagarna har min näsa börjat producera en ovanligt stor mängd snor, och näsans luftvägar blir obarmhärtigt tilltäppta när jag lägger mig ner att sova om kvällarna. Jag är alltså förkyld - inte ledsen och gråtig. Huvudet dunkar och jag tvivlar på att jag kommer ta mig utanför lägenheten idag. Igår genomförde jag en tapper promenad till sjöbo torg och apoteket. Kanjang kostar hemska 169 riksdaler! Kände mig smått lurad, men det ska tydligen vara bra grejer så vi får väl se! Smakar det så kostar det. (men kanjang smakar inte alls särskilt gott)

Imorse var jag väldigt slö och babblade nonsens till Jonatan när han låg i sängen bredvid mig innan han skulle gå till skolan. Inte det vanliga nonsens som jag brukar prata om - utan jag svarade på frågor som han ställde till mig i dimman i mitt huvud. Känner mig ungefär lika verklighetsfrånvänd just nu. Jag segade mig iallafall upp ur sängen vid 11-snåret, satte igång att steka en finfin omelett, eftersom att livet kändes ganska gemytligt min näsa till trots, och stängde av plattan när omeletten var klar. Jag ställde gjutjärnspannan på en kall platta och tittade nöjt på min omelett. Och mådde plötsligt väldigt illa. Den där känslan när det går som en kall kår längs ryggen som sätter sig i bakhuvudet, rummet blir småsuddigt och man blir stekhet och börjar svettas. "Å NEJ. Jag har INTE influensa! Jag får inte ha fått influensan - jag hatar att spy!!" Jag tog mig till badrummet och satte mig på golvet med huvudet lutande mellan knäna. Det lugnade sig en aning. "Kanske kan man må såhär om man inte ätit på väldigt länge, om man behöver näring, så var det i Ryssland när jag inte åt tillräckligt, det minns jag". Så jag kröp på alla fyra tillbaka till köket, ställde mig långsamt upp och plockade ner en berocca-brustablett och fixade ett glas vatten - stjälpte upp omeletten på en tallrik och flydde med min brunch till vardagsrummet. Jag lade mig ner på soffan så snart jag satt ifrån mig maten på bordet. Nu är klockan 12.30 och jag har fortfarande en bit omelett kvar. Mår mycket bättre, men får nog be Jonatan köpa med sig ny nässpray hem sen... jag går inte ut idag.

Skulle jag få tråkigt så har jag några sysslor att uträtta här hemma.
1. skriva rent brevet till Gerhard
2. Lösa två sudoku:n
3. läsa böcker
4. dammsuga - men får se om jag orkar med det.

Nästa vecka börjar praktiken, så jag måste bli frisk!

Kram från Borås

Förresten - visst hade det varit mysigt med snö nu??!

Slow Sunday

Tjobidoo! Det här är en långsam söndag.
Jonatan stack ut imorse för att joina ett airsoftspel i Boråskrokarna, själv lyckades jag somna om tre gånger tills jag slutligen uppstod ur dimman kl. 11 på förmiddagen. Klockan är snart 13 och jag har ännu inte kvicknat till. Vi har knappt någon mat hemma, så jag gissar att jag blir den som skapar menyn för nästa vecka. Jag tycks vara den i hushållet som inte tycker det är totalt vämjeligt att gå till affären och handla mat. Så det får väl bli en liten surprise när han kommer hem att: voila! Det finns mat!

Annars har jag anatomiprov imorgon, det är klurigt och en hel del latinska beteckningar - men underligt nog är jag varken nervös eller orolig. Jag tycker det ska bli kul. Min enda rädsla är att jag tar för lätt på det här provet, tänk om jag ska kunna tusen saker mer än vad jag tror att jag skall kunna? Jag tror knappast det. Det här blir nog intressant. Frågan är vad vi ska äta i veckan... well.. återstår att se, lax blir det iallafall!

Nu ska jag skriva meny och fräscha upp mig. Inget regn i sikte, så jag kan t.o.m. ta tygsneakers till affären! Kan det bli bättre? ;-)

Puss

Plugg och väntan

Hela förmiddagen har spenderats framför datorn, och nu tar jag en liten mikropaus från min paus från datorn! Jag känner mig lite frusen och sitter med en kopp mumsigt jasminte som ska värma min bittra själ.. hihi inte så bitter, bara kall! Jag väntar på att det ska ringa på dörren och att en leveranskille/tjej från UPS ska räcka över mitt paket som jag längtar efter! De var tydligen här igår men ringde inte ens på eftersom att mitt namn inte står nere i entrén. Så typiskt! Så på begäran har jag skrivit en lapp och satt i entrén så de ska hitta hit, men ännu råder här tystnad. Tänk om dom har gjort samma sak igen!? Det kan dom ju inte göra! Min oro grundar sig på ännu ett email från UPS om att man saknat information om vart försändelsen skall. MjääÄÄK!! Jag hoppas det inte är så. Får värk i hela kroppen av att vänta! (eller i axlarna av att sitta vid datorn timmar i sträck iallafall)

Ska springa till fönstret och spana efter en sån där svart skåpbil som dom kör runt i!


Nepp.. det enda jag såg nedanför huset var en vitskäggig gubbe med käpp och hund, samt en liten tant med väska som precis lämnat sin lägenhet..suck!

Till råga på allt så är jag hungrig!
Och ändå har jag det så bra. Vilken liten fjärt jag är ibland.
Puss på er!

Vissa dagar...

Alltså vissa dagar!

Allt började stillsamt och fint som vanligt när jag är ledig från skolan. Jag åt min frukost, drack mitt kaffe i soffan och slötittade på sex and the city, för att sedan ta itu med tvätten. Inga konstigheter bara en tanke som lite stilla pickade på att det på det senaste mest är jag som tar hand om tvätten och städar. Ingen bitterhet - bara en tanke. Jonatan kommer hem från skolan, jag går ner för att hänga upp tvätten. Jag gör lunch, vi äter lunchen, jag sätter på kaffebryggaren och Jonatan hojtar från ett annat rum att han fått förfrågan om jobb fredag kväll.
Det kan tyckas fånigt, men jag får en klump i magen. Vi bor tillsammans, vi går och lägger oss tillsammans varje kväll, så varför reagerar jag när han eventuellt, istället för att vara borta en natt i samband med spelning, kommer vara borta i två? Min kropp reagerar starkt och jag smyger fram frågan "vill du jobba då?"
Och varför inte!? När han ändå är i Småland för en spelning finns det ingen logisk förklaring till varför han inte skulle jobba kvällen efter, nu när han ändå är i krokarna. Det finns ingen logisk förklaring, bara en klump i min mage som växer ju mer jag tänker på att jag längtat efter att vakna bredvid honom på morgonen utan att behöva kliva upp med en gång och skynda iväg till skolan, att möta en hel, ny dag tillsammans med energi att hitta på något tillsammans, att inte vara trött efter en dags studier och slappa i soffan hela kvällen medan han sitter och spelar.

Efter många om och men hängde han in sina ordningsvaktkläder i garderoben och tackade nej till jobbet, packade in sitt piano i bilen och åkte iväg.
Nu sitter jag hemma med dåligt samvete. Är det här kärlek? Jag undrar om jag inte är rent egoistisk som övertalade honom att inte ta jobbet. Och känns det bättre för att jag fick min vilja fram? Både ja och nej.. jag är glad att jag får mer kvalitetstid med honom, men nej, för jag känner mig som en skurk, och den tiden jag vunnit med honom är förpestad med det faktum att jag inte är den människan jag borde- och önskar att jag kunde vara!
" Vad kul! Klart du ska jobba när du ändå är där! Då får jag tid att plugga och pilla med sånt jag inte kommer mig för att göra när du är i närheten :)"

En vacker dag kanske jag lär mig... men faktum är att jag längtar tills han kommer hem igen..




För självdistansen ;)


Och vem vill väl egentligen ha en sån här toffel?? :)