Fredagsförväntan

Här sitter jag och kuckilurar med en spänd rygg och värkande axel/skuldra och foglossning och kliande hals. Och jag är glad :)
Visst har jag lite krämpor och en begynnande förkylning, men om 40 minuter ungefär kommer Jonatan hem och jag har saknat honom så mycket! Två veckor är lång tid för tjockisen, och nu ska det bli kul att höra om han tycker att min mage vuxit. Imorgon skall vi titta på bil i Partille så det blir en miljövänlig resa med kollektivtrafik ifall att vi behöver få med oss bilen hem. Spännande!

Jag är trött och i behov av mat, så det är skönt att det blir fredagsmys med tacos - har inte riktigt energi till något mer avancerat... Ska klämma i mig lite ingefära och hoppas att halsen blir kry innan den hinner bli sämre. Who knows? Och börja med maten så den står färdig när min älskade kliver in genom dörren! (Bäst att jag gömmer alla paket han fått, annars kommer han stå kvar i hallen en kvart minst)

Ha en fin helg!

Lilla livet

Igårkväll, nedbäddad i sängen med ena handen på magen, låg jag och tänkte på och bad för det lilla livet där inne.  Och helt plötsligt

'Bump'

'Bump'

'Bump'

Så gav sig knodden till känna, för första gången fanns det ingen tvekan om att det var bebisrörelser jag kände. För mina tarmar säger inte 'bump'.
'Bump' är bebismorse.

Footies

Så, imorse ställde jag fram Jonatans Heavy Duty-symaskin, klippte ut mönstret till de små bebistofflorna och började klippa sönder en av mina gamla bomullströjor. Efter att ha fått klippa ut nya delar pga att stretchen gjorde det olämpligt att klippa 4 lager på samma gång så var det dags att nåla och sy. Den fruktade raksömmen. Jag insåg att det krävdes att jag drog lite i tyget medan jag sydde, för annars korvade det sig efteråt. Så, jag följde youtubevideon till punkt och pricka - och se, här sitter jag nu med ett par små söta tofflor framför mig! Fick fästa bakstyckets framkanter med några stygn på insidan så att de inte skulle sticka ut, och det gick också bra. Självförtroendet fick sig således en rejäl skjuts uppåt!

Nedan lite bilder på arbetet och knoddens färdiga små footies!

Bebisgrejer

Hej,

Nu när vi kommit ut ut garderoben och de flesta känner till att vi väntar en knodd till sommaren, kan jag äntligen babbla bebisstrunt på bloggen. Det lär inte göra något med tanke på att det bara är Mamma och Rut som läser den såvitt jag vet. (Kanske också Gunilla ibland?)
Min tjocka syster syr bebiskläder och grejer stup i kvarten, (senaste tiden iallafall) och har på sin blogg länkat till en video om hur man gör små bebisskor/tofflor. Hon har testat att göra sådana och nu vill jag också försöka, för det verkar inte alls jättesvårt och då borde ju en sömnadsnovis som jag själv också klara av det!

Det är nämligen inte bara magen (och tvillingarna ovanför) som växer stadigt numera, utan också min huslighet. Det här med att sticka ut och roa sig känns inte alls intressant, vilket kan ha med mörkret att göra, men jag lagar hellre god mat, plockar lite och försöker hålla ordning. Har känt mig så jobbigt slapp de senaste månaderna, med diskberg och damm och allt vad det innebär. Fick plötsligt en insikt - att om jag plockar lite varje dag och dammsuger när jag har en lucka - så behöver det inte bli kaos alls. Fantastiskt. Det tog mig bara 20 år att inse... och Jonatan klagar inte :)
Men, nu är det såhär va, att laga mat och städa - det kan jag bara jag lägger manken till. Men jag klagar ibland över att jag inte kan sy. Och hur skall jag lära mig om jag inte försöker? Det är ju inte som att virka (vilket är totalt förbaskat omöjligt!!) så jag borde klara av det. Jag har trots allt gått i syslöjd en gång i tiden...

Jag har förresten börjat göra lite listor över vad vi behöver införskaffa inför bebbens ankomst (om en sisådär 4,5 månader) och än sålänge har vi bockat av spjälsäng, babysitter och babyskydd till bilen. Vi är ganska säkra på vilken typ av barnvagn vi vill ha och J håller koll på tradera medan jag kikar in på blocket lite nu och då. Det där med att köpa splitternytt är inget alternativ... och vi är fantastiskt överens om att funktion går framför utseende, det är nästan så man blir rörd. Sen betyder det inte att jag vill ha plastprylar i grälla färger överallt...hu... men med småbarn är det nog svårt att hålla inredningen (och utgifterna) i schack.

Så, skönt att ventilera lite. Jag kan inte tjata om sånt här på jobbet och inser med skräckblandad förjusning att jag kommer hamna i en sådan där bebisbubbla. Innan kändes det jobbigt, men nu ser jag fram emot det - att bli en sådan där tråkig småbarnsförälder.

Vi köpte det vänstra babyskyddet och fick solskyddet till (Bild från blocket)

Nu ska jag göra matlådor (husligheten gjorde kyckligpaj med fetaost och soltorkade tomater idag), sen blir det nog att trampa till Willys och köpa resårband till babytofflorna innan Basse kommer hit för lite pizza och film!

Kramkram!

Brödbak

Goder afton!

Här sitter jag och rullar tummarna i väntan på att min bröddeg skall jäsa klart. Jag testar att göra Gullans pomeranslimpor för första gången, hon bjöd på pomeransbröd förra helgen innan jag åkte hem från Värnamo, och det var verkligen supergott - så jag hoppas att jag lyckas! Det är en klibbig historia att knåda deg för hand, speciellt i första skedet när allt är kletigt och fastnar mellan fingrarna. Jag undrar just om jag hade klarat mig med mindre mjöl om jag haft en hushållsassistent...

Nåväl, så sällan som jag bakar kan jag väl klibba och knåda med händerna när det väl beger sig.

Idag började vi dagen med en frukostdate på Scandic hotell, och jag åt min frukost i helt fel ordning! (måste börja tänka igenom hela upplägget...) Jag började med att glatt mumsa i mig en pannkaka med jordgubbssylt och grädde, sen lite ägg och bacon, sen en halv fralla med pålägg... plötsligt fick jag syn på en man som lassat sin tallrik full med melonskivor, vilket jag naturligtvis också ville ha - så jag tog en sväng till. Kaffesugen var jag också, så andra rundan resulterade i kaffe, melon och en miniskål med yoghurt och müsli. att kombinera färsk frukt och kaffe är konstigt. Det hade varit underbart med kaffe till pannkakan istället... Jonatan skrattade bara åt mina funderingar och fattade inte att jag lade så stor vikt vid upplägget av min frukost. Men jag säger bara: next time!
Deras frukost var iallafall riktigt bra och de hade massor att välja av :)
Efter frukosten tog vi itu med julklappar och nu är jag redo för julens ankomst! :)

När brödet är klart skall jag bedra mig till Basse och Johanna. Jonatan är redan där, vilket är lika bra... jag blir ofta på dåligt humör när jag jobbar i köket och han är hemma. Vet inte riktigt varför, men jag stressar upp mig då. Så det här är änna trevligast för oss båda.


Puss och kram och glad Lucia! :)

Adventstid

Något av det absolut bästa som finns är när jag får vakna med soluppgångens varma ljus på min ena sida och Jonatan nyvaken, glad och invirad i täcket på den andra. Idag fick jag nöja mig med solen eftersom att Jonatan gått upp för at ta hand om sin tvätt. Upp och hoppa! När Jonatan kom tillbaka upp till lägenheten satt jag i köket och pillade med mossan till våra adventsljus. Nu har vi ätit en mysig frukost till tonerna av någon Stockholmskör som sjöng högtidliga julsånger. Så mysigt!

Jag sitter vid min gamla laptop Axel från 2008. Jisses vilken tid det tog att starta upp honom, men nu har han fått sig en och annan uppdatering och vaknat ur sin dvala. På den här datorn har man skrivit många långa arbeten som man fått högsta betyg på..hehe!*mallig* Mycket ryskt, men också en del tandrelaterade grejer.

Idag flyttar Basse och Johanna till sin nya lägenhet, deras första förstahandskontrakt i Halmstad, måste kännas otroligt skönt att få känna att det är deras lägenhet! Så vi ska väl sticka ditåt om ett par timmar för att hjälpa till lite med flytten.

Men gårdagen var nog den skönaste på länge..
Jag vaknade av att min dröm vägrade fortsätta, allt blev bara blankt...och jag tänkte, vad nu? Varför...? Är jag vaken eller? Det var jag visst, och tur var väl det - för klockan hade redan hunnit bli 11:08. Woaaa! Och jag som skulle både diskat och städat den förmiddagen! Nåväl, jag tog det ändå rätt lugnt, käkade och plockade undan lite, dammsög och klädde på mig. Sen blev det lite julklappsköp i ett kallt Halmstad. Min kollega Pablo kom in och vi drog en rätt så lång fika/lunch på espressohouse och tjötade. Den känslan! Jag har nog verkligen saknat att sitta på ett café och bara snacka och skratta. Det är som att få en liten bit av sig själv tillbaka, med tanke på hur många fikor man dragit av i Göteborg tidigare. :) Så det var nice, sen började det skymma, himlen sprakade i pastellrosa/lila toner som övergick i starkt rosa/orange. Vackert! När jag kom hem hade Jonatan inte anlänt än, så jag hade tid att dammtorka och göra lite mysigt med tända ljus. (Jag ska tända fler värmeljus framöver, fryser typ jämt i lägenheten, men inte igår!)
Så, till gårdagens stora händelse:
Efter att ha burit upp adventsljusstakarna till lägenheten frågade Jonatan om vi inte skulle ta och övningsköra nu när vi ändå var påpälsade och igång. Jomenvisst! Han tyckte att jag skulle köra ut till industriområdet själv med tanke på att det var så lite trafik, men med senaste körlektionen i bakhuvudet vågade jag inte och satte mig bestämt i passagerarsätet. Såhär i efterhand vet jag att jag nog hade fixat det, men jag kände mig osäker på växlingen och det var kolsvart ute. Så Jonatan körde ut oss till östra stranden och industriområdet där. Och jag körde fram och tillbaka, spanade efter vägkanten i kurvorna och övade på att växla upp snabbt (utan att segköra på låga växlar) och att växla ner inför korsningar och skarpa kurvor. Jag fick gasa upp i över 50 och sen på kommando ställa mig på bromsen. ASKUL! :) Jonatan var imponerad och jag var så tjockstolt att det knappt visste några gränser. :) Särskilt nöjd var han med att jag inte kollade ner när jag skulle växla. (Som om jag skulle sett något i mörkret ändå...hehe) Sen fick jag köra hela vägen hem, spana efter gångtrafikanter och medtrafikanter, växla ner och blinka och svänga och ha mig i sökandet efter parkeringsplats. Efter ett varv runt vår byggnad lät jag Jonatan ta över, där fanns så många bilar och det var rätt trångt, jag tror jag ska öva med koner först innan jag riskerar att repa andras ägodelar... :)

Så det var en lång utläggning, men jag hade ju lovat min kära syster ett blogginlägg, så här är det. Hoppas något varit av intresse iallafall. ;)

Nu måste jag snart in i duschen, annars blir vi sena till flytten :P

Glad advent!

Grekbruden

Blommogram

Igår var jag på mitt sista besök hos kiropraktorn. Han vred och tryckte och tänjde och hade sig, och det gjorde inte ont. Så sa han att låsningen var borta. Känslan när jag fick höra de orden var som flytande guld. (Hur nu det känns, men liksom - en varm och genuint bra känsla) Så väl hemma satte jag igång med matlagningen och dansade till popmusik som om ingen tittade. (Vet dock inte om grannen mittemot fick sig ett gott skratt genom fönstret..) Jag ringde Jonatan, jag ringde mamma och pappa och kände sådan enorm tacksamhet att jag mitt i lyckoruset beställde ett blomsterbud till Herr kiropraktor. Sen visste jag inte om det var pinsamt eller om jag bara skulle göra någon glad och visa min uppskattning. Hursomhelst kan man inte göra gjort ogjort. Men vem blir inte glad av blommor och någons tacksamhet?

 Så en sådan här levererades till honom idag:

"Höstglädje"

Och ja, den blev uppskattad. Man ska inte vara så feg!

Väntar på att Jonatan skall höra av sig så jag vet när jag ska börja med maten. Dags att leka hemmafru, dammsugaren väntar - och har väntat allt för länge
Trevlig helg!

nacksnack

De senaste dagarna har i princip hela min tillvaro handlat om en sak: min nacke. Jag har känt mig gnällig, ynklig och tjatig, för allt - allt - allt har handlat om mig och nacken. För att vara helt ärlig har detta varit en av de absolut värsta helgerna som jag kan minnas, men det är ändå skämmigt att tycka såpass synd om sig själv som jag har gjort. Hade inte Gunilla nämnt att hon gått till kiropraktor hade jag kanske inte sökt upp en, men det gjorde jag iallafall i lördags och det var en hemsk upplevelse. Han var snäll och så, men det gjorde så fruktansvärt ont! Fick ett gratis återbesök igår då det kändes betydligt bättre och han lyckades få lite rotation i höger sida. Jag ska dit igen om 15 minuter. Hilfe!

-----

Så nu har jag varit där igen. Har för mig han sa att han fick lite högerrotaion i vänster sida idag. Jag är tydligen en hård nöt att knäcka... och jag fick veta att jag är jättespänd i hela halspartiet och axlarna, och att detta troligtvis gör att jag är så svårbehandlad. Jag är alltså enormt stiff! Borde kanske ha gått på någon sån där klassisk svensk massage tidigare, så kunde jag ha sluppit den här skiten?

Nu ska jag få vila i några dagar, skall ringa honom igen på onsdag så får vi se hur jag känner mig. Fick uppmaningen att försöka sänka axlarna och slappna av de här dagarna, att inte vara så rädd för att det skall göra ont. Easier said than done, men jag ska verkligen försöka. Bäst att inte sitta still då antar jag. Är i vanlig ordning öm i nacken och groggy efter behandlingen, så nu blir det lite ispåse och serier, sen får jag väl gå ut i blåsten och göra "avslappningsövningar"- typ titta på löv och sådant... missade ju det underbara höstvädret i helgen när jag satt som paralyserad i soffan.

Men jag skall försöka vara positiv, nacken känns ju trots allt lite bättre än i helgen, jag känner inte att jag hellre hade varit medvetslös - och det är ju inte som att jag smittats av ebola. Framsteg!

Funderar på om yoga kanske kan hjälpa i framtiden... jag vet att det finns många blandade åsikter om träningsformen, främst i det kristna forumet, men jag tänker att om det kan hjälpa mig slappna av så är det kanske värt det? Oavsett så får träningen vänta tills det blivit ordning och reda med den här förbaskade nackrosetten.

Detta blev ett långt inlägg.
Ps. Längtar till julen, ska titta på julinredningar och lyssna på julmusik sen, för det är jag värd! :)

Pusspuss

Lugn lördag

Hola! Privet! Hallo!

Idag är det lördag, jag är vaken och utfodrad och Jonatan ligger och sover (eller försöker sova.. jag skulle smyga in i sovrummet och hämta en grej, men jag var lite klumpig och väckte honom..)
Denna dag är min helgdag, imorgon har jag helgjour med en av tandläkarna på jobbet så då är det beredskap som gäller!

Jag känner mig väldigt produktiv fastän jag inte gjort så mycket än idag, har skickat in det sista gällande cykelstölden och hoppas självrisken trillar in på kontot nästa vecka. Är i vanlig ordning lite sugen på heminredning.

Kolla här!

Tidningsställ från åhlens - att lägga min och J's post i, i hallen

Nu ska jag iväg och kika på det här IRL. ;)

Puss

Att göra någon annan glad

-Grattis älskling

J sätter sig på sängkanten. Jag ler mot honom och hostar till. Täcket känns tungt och kroppen varm. J kryper in under täcket och svalkar något när han håller om mig. Han somnar och jag hostar till igen. Så flyttar han till sin sida av sängen och båda somnar.

Förmiddagen spenderar jag under täcket i soffan med varmt honungsvatten med ingefära och citron, tittar på serier och läser grattishälsningar på facebook. Svärmor ringer. Mamma och Pappa ringer. Det är skönt att bli uppmärksammad när man är instängd i lägenheten. Instängd. Det är så jag känner mig. Jag vet att det skulle krävas enorma kraftansträngningar att gå ut bland andra människor, så det får gå. Jag minns den gången jag var ensam och sjuk och fick knata till Willys efter ipren. Den stunden i kassakön när jag trodde att jag skulle svimma. Jag är inte så dum att jag går ut, trots att födelsedagsvädret är soligt och fint. För 20 år sedan var det barnkalas i Mölnlycke på violinvägen. Dit åker jag nästa vecka för något som kan beskrivas som den sista kvalitetstiden med mitt barndomshem. För när Mamma och Pappa flyttar ut finns inget annat hemma än här i Halmstad. Då är min favoritplats någon annans. Jag har gjort en liten lista i huvudet på saker jag vill göra när jag är på besök. Cykla till Gunnebo via Wallenstams och de roliga husen längs med järnvägen är en huvudpunkt. Sommarkvällar i Mölnlycke är de absolut bästa sommarkvällarna. Förutsatt att föräldrarna är hemma. Jag är nästan pinsamt hemmakär. Jag längtar efter att hjälpa pappa att tvätta bilen, och hur han busar genom att trycka ut ett litet "vattenmoln" med högtryckstvätten så man blir lite lagom avkyld när det faller ner över en. 

Jag har gått och blivit totalt sentimental

Iallafall. Alla vänliga ord och grattis på facebook och sms fick mig att inse hur glad man kan bli av så lite.. så när jag efter att ha suttit och väntat i över en timme på min tur i kön till Tele2's kundservice-chatt hade fått den hjälp jag behövde, valde jag att visa min uppskattning och sprida lite glädje till någon som -till skillnad från mig- satt fast på jobbet. Responsen var svår att misstolka :)

Tack och hej! 

Att göra någon annan glad

Nu skall Jonatan iväg och fixa födelsedagsmiddag, och för att jag inte skall känna mig helt instängd idag så skall vi avnjuta middag + tårtbit på den inglasade altanen på Svanen 66. Kanske att vi spelar något litet brädspel också. Bäst att ta med en bunt näsdukar :) Skönt att ha honom hemma.

Den ensamma hobbygreken

Kalimera!

För en liten stund sedan gick Jonatan till stranden för att mjuksola under parasoll. Det skulle vi egentligen göra båda två, men min mage har fått för sig att det är skitkul att leva rövare så jag stannade hemma. Igår snorklade vi loss, jag dök efter fina stenar och Jonatan jagade småfisk med actionkameran i högsta hugg. Många minuter tråkig film med andra ord..! Det blev många timmar i solen och trots att jag smorde in mig många gånger så känns huden knastertorr idag. En överdrift måhända, men i jämförelse med smetig solkrämskänsla så kan man kanske säga att sanningen är relativ.

Det är skönt att få en paus från solen, en del av mig jublar samtidigt som en annan del tjurar för att jag vill få en schysst bränna. Mörkbeige. För jag har sedan länge accepterat att jag inte blir brun. Kanske om jag hade sommarlov och sprang ute och lekte hela dagarna som när jag var liten, men sådant är inte livet. Och sådan är inte jag.

Det är dags att öppna nästa bok och försvinna för en stund.