Weekend

Solskenssöndag. Innan helgen blev det utlovat regn, men molnen har hållt sig borta hela helgen, och vilken helg sen!

Jonatan kom hem i torsdags och vi skulle övningsköra när jag slutat jobba, men jag var trött efter en riktig sänkare på jouren på jobbet och riktigt irriterad. Förutsättningarna var urusla, mitt humör var i botten och Jonatan som fått vänta utanför mitt jobb i nästan en timme var inte heller direkt jublande. Den dagen övningskörde jag nog inte mer än 500 meter, och resten av kvällen var vi osams. Totalt värdelöst när allt man egentligen gjort innan i veckan är att längta efter varandra. Men - vi somnade som vänner och nästa dag tog jag revansch innan vi skulle vara i kyrkan och repa. Övningskörningen gick riktigt fint och Jonatan fick se att jag visst lärt mig något de senaste veckorna.

Så, denna helgen har det varit en ungdomskonferens i pingstkyrkan som gått under namnet "Weekend 15" med temat äkta vara. Under större delen av fredagen repade vi i lovsångsteamet ihop oss inför kvällens möte. Efter att ha sjungit en hel dag var rösten ganska sleten när det väl var dags, men det gick fint ändå. På lördagen var vi uppe ganska tidigt för att leda lite lovsång på morgonsamlingen, sedan under dagen var det lite aktiviteter och seminarier som vi inte deltog i. Vi passade istället på att vila i solen utanför kyrkan. Middag, teater och sedan kvällsmöte. Sista lovsångspasset varade nog i en timme ungefär, och när vi gick och lade oss den kvällen var mina anklar som sådana där knubbiga bebisanklar. Det är riktigt jobbigt att stå upp mycket, och i synnerhet fredagen blev det mycket stående under repet. Idag ömmar fötterna och jag har förberett en liten treat inför kvällen - vetepåsen ligger i frysen och väntar på att få lindra mina värkande fossingar.

Jonatan var en riktig guldklimp igår och masserade mina fötter innan vi somnade - riktigt välbehövligt. Jag har börjat samla på mig lite vätska i fötter och "underben", inte så att de ser ut som stockar, men litegranna. Körde stödstrumpor på finalgudstjänsten idag. Hade nog inte gått annars.

Jonatan ligger och sover på soffan, och jag själv är också väldigt seg och färdig efter en intensiv helg... får se om det blir något övningskört idag, känns som att vilan är välbehövlig inför den kommande arbetsveckan. På torsdag är jag ledig medan resten av kliniken är på klinikutflykt. Jag har körlektion, teoriprov på trafikverket och en synundersökning på synsam inbokade, så jag har att göra ändå :P

Spädis verkar må bra i magen, han knuffar och buffar och är allmänt snäll som inte sparkar mig i revbenen.

Slänger in en bild på lovsångsteamet från helgen med. Där saknas två tjejer som var med och sjöng, men annars är hela gänget med. Riktigt härligt gäng, har varit jättekul :)

Från vänster: Jakob -sång och gitarr, Anton - trummor, Rickard - synt, tjockisen - sång, Jonatan - piano, Lasse - bas, Thomas - fiol, Emil - elgitarr

Nu ska jag stretcha ryggen

Kram och puss

Lördagsfix

Hola!

Både J och jag vaknade relativt tidigt idag, båda hade sovit oroligt. J berättade med dåsig stämma om någon dröm där Peter-Patrik varit med och jag själv mindes hur jag tiggt mina gamla klasskamrater Anders och Erik om att få bli deras tandsköterska. Hmm!
Efter att ha latat oss och retats med varandra en stund gick vi upp och gjorde iordning lite mysfrukost. Dagen bjöd på en promenad till biblioteket och centrum för inköp av litet reparationskit till min cykel som fått punka. Jonatan hittade hålet i slangen och klistrade fast nåt litet "gummiplåster", och vips så blev cykeln brukbar igen! Han är händig min man :)
Sen fick jag hasta fram lite lunch till honom eftersom han skulle brumma iväg till Växjö för att skriva tenta om narkotika. Det har varit intressant att förhöra honom inför den tentan, fick bland annat lära mig hur man tillreder vissa droger innan användning.

Men efter att gubben åkt iväg blev det inga droger, jag cyklade däremot glatt in till stan på min nyreparerade svarta fara och inhandlade blixtlås till kuddfodral som jag skall sy, ett par tröjor och två fina koppar. Det blev även en liten sushilunch på detta.

Misosoppa och grönt te

tataki, avokado och makirullar - mums!

ny kaffekopp :)

Och väl hemma hittade jag inspiration till att ta ner de grå gardinerna vi haft bakom soffan, öppna ikeaförpackningen med motsvarande gardiner i vitt - stryka de nya gardinerna på vår yttepyttelilla strykbräda (tog ett tag...), nåla upp dem och hänga upp dem bakom soffan. Passade på att dammsuga när jag ändå var där bakom och bökade. Nya kuddfodral på soffkuddarna och abrakadabra! Ett seminytt vardagsrum! Ska bara sy mina nya stora kuddfodral så får vi se hur helheten blir med de stora kuddarna. Nu sitter jag här med värkande rygg och det är dags att bädda ner sig i sängen!

"Före" (grå gardiner och lila toner i kuddarna,
Gammal bild, beiga mattan ej aktuell)

"Efter" med vita gardinerna och nya blå kuddfodral.

Ha en fin helg
Kramar!

En Volvo som inte rullar

God afton!

Här sitter jag under luddepläden som vi fick i julklapp och väntar på att min lille gubbe skall komma hem. Känner mig trött och lite hängig sådär på grund av förkylningen, och lilleman verkar träna kampsport i buken min, det dunkar och buffar och rör sig med jämna mellanrum.

Igår tog vi tåget till Göteborg och buss till Partille för att titta på en färgklick till Volvo. Efter noga inspektion och dividerande tog vi oss en provtur. J svängde hit och dit, gjorde inbromsningar och testade alla funktioner som kunde kommas på. Funkade fint. Bilen var i väldigt gott skick även om sommardäcken var väldigt slitna. Efter ett samtal med farsgubben Stridh kom vi fram till ett bud och åkte tillbaka till bilhandlaren. Vårt bud låg lägre än priset han satt och inkluderade nya sommardäck. Efter lite förhandlande fick vi fundera vidare. There are many fish in the sea... det slutade dock med att vi blev bilägare; till bilen här nedan:

Blå Faran

Läskigt! Och kul!

Vinterdäcken åkte på, betalningen var ett faktum och vi tog vår nya "familjemedlem" och körde mot en efterlängtad middag på Tjörn. Vi råkade köra fel ett par gånger, och vid ett par tillfällen stannade motorn på bilen. Mystiskt...

Vi kom fram till slut och fick njuta av mammas ugnspannkaka och sen var det idel slapphet. Pappa och Frida fick äran att känna bebissparkar, medan lilleman blygdes mamma och sin egen fars handpåläggning. Framåt 21-tiden for vi hemåt i vår blåa smått opålitliga vän. Allt var frid och fröjd tills motorn stannade mitt på en 80-väg och vägrade starta. Jaha..? Vad är det med den egentligen? Efter en stund gick den igång och vi åkte vidare, med nytt stopp mitt i Tingstadstunneln... rena drömmen! Skit skit skit, Efter någon minut fick J igång motorn igen och vi kom en kort bit innan den dog på nytt. Där fanns tack och lov en ficka till höger som vi kunde rulla in till. Och där stod vi sen. Många fruktlösa försök att få igång motorn som inte verkade få något bränsle alls. En duktigt uppretad make ringde bilförsäljaren som fantastiskt nog svarade. Vi skulle lämna in bilen till mekonomen och bilförsäljaren skulle stå för kostnaderna. Mycket bra så. 

Problemet var bara att vi inte kunde ta oss från den där förbenade fickan! När motorn väl startade dog den igen när man gav lite gas. Skulle bärgning behöva bli aktuellt? J ringde försäljaren igen, men fick bara upptaget-signaler. Det kändes ungefär som den sämsta affär man gjort någonsin! Försäljaren kände säkert inte till problemet, men vi kunde inte känna oss mer lurade. När Jonatan fick igång bilen och lyckades köra framåt lite i fickan, backa tillbaka och så framåt igen vågade vi ta oss ut på vägen. Jag bad många böner och Jonatan körde på lägre växel än vanligt för att se till att det sprutades in bränsle i motorn. Bränsleförbrukningen hoppade uppåt och neråt under i stort sett hela färden hem, men vi tog oss hem iallafall! En lättnadens suck och två molokna Stridhare pustade ut uppe i lägenheten.

Imorgon skall blå faran till mekonomen, så får vi se vad det kan vara. J skulle testa att köra till salsan i eftermiddags, och dit gick det bra. Tyvärr fick han inte med sig den hem. Just nu är han och försöker köra hem den igen, jag hoppas innerligt att det går, för det är ingen glad make jag har hemma nu. (Vilket är helt förståeligt) Han ville äta pizza ikväll, så nu har jag beställt hemkörning. Min stackars man. Det är så jag får ont i hjärtat - inte så mycket över bilskiten, men över hur han tar det. Jag tänker att det värsta som kan hända är att vi får reklamera den om de inte hittar felet. Vi har ju trots allt rätten på vår sida. Men det tar energi och kraft och det goda modet sinar.

Men jag får avrunda med något positivt.

Förra helgen när det snöade och blåste rejält på lördagen - då sydde jag mina allra första bebisbyxor!

Bild nedan :)

Byxor för en boy

Kramkram!

Fredagsförväntan

Här sitter jag och kuckilurar med en spänd rygg och värkande axel/skuldra och foglossning och kliande hals. Och jag är glad :)
Visst har jag lite krämpor och en begynnande förkylning, men om 40 minuter ungefär kommer Jonatan hem och jag har saknat honom så mycket! Två veckor är lång tid för tjockisen, och nu ska det bli kul att höra om han tycker att min mage vuxit. Imorgon skall vi titta på bil i Partille så det blir en miljövänlig resa med kollektivtrafik ifall att vi behöver få med oss bilen hem. Spännande!

Jag är trött och i behov av mat, så det är skönt att det blir fredagsmys med tacos - har inte riktigt energi till något mer avancerat... Ska klämma i mig lite ingefära och hoppas att halsen blir kry innan den hinner bli sämre. Who knows? Och börja med maten så den står färdig när min älskade kliver in genom dörren! (Bäst att jag gömmer alla paket han fått, annars kommer han stå kvar i hallen en kvart minst)

Ha en fin helg!

Lilla livet

Igårkväll, nedbäddad i sängen med ena handen på magen, låg jag och tänkte på och bad för det lilla livet där inne.  Och helt plötsligt

'Bump'

'Bump'

'Bump'

Så gav sig knodden till känna, för första gången fanns det ingen tvekan om att det var bebisrörelser jag kände. För mina tarmar säger inte 'bump'.
'Bump' är bebismorse.

Footies

Så, imorse ställde jag fram Jonatans Heavy Duty-symaskin, klippte ut mönstret till de små bebistofflorna och började klippa sönder en av mina gamla bomullströjor. Efter att ha fått klippa ut nya delar pga att stretchen gjorde det olämpligt att klippa 4 lager på samma gång så var det dags att nåla och sy. Den fruktade raksömmen. Jag insåg att det krävdes att jag drog lite i tyget medan jag sydde, för annars korvade det sig efteråt. Så, jag följde youtubevideon till punkt och pricka - och se, här sitter jag nu med ett par små söta tofflor framför mig! Fick fästa bakstyckets framkanter med några stygn på insidan så att de inte skulle sticka ut, och det gick också bra. Självförtroendet fick sig således en rejäl skjuts uppåt!

Nedan lite bilder på arbetet och knoddens färdiga små footies!

Bebisgrejer

Hej,

Nu när vi kommit ut ut garderoben och de flesta känner till att vi väntar en knodd till sommaren, kan jag äntligen babbla bebisstrunt på bloggen. Det lär inte göra något med tanke på att det bara är Mamma och Rut som läser den såvitt jag vet. (Kanske också Gunilla ibland?)
Min tjocka syster syr bebiskläder och grejer stup i kvarten, (senaste tiden iallafall) och har på sin blogg länkat till en video om hur man gör små bebisskor/tofflor. Hon har testat att göra sådana och nu vill jag också försöka, för det verkar inte alls jättesvårt och då borde ju en sömnadsnovis som jag själv också klara av det!

Det är nämligen inte bara magen (och tvillingarna ovanför) som växer stadigt numera, utan också min huslighet. Det här med att sticka ut och roa sig känns inte alls intressant, vilket kan ha med mörkret att göra, men jag lagar hellre god mat, plockar lite och försöker hålla ordning. Har känt mig så jobbigt slapp de senaste månaderna, med diskberg och damm och allt vad det innebär. Fick plötsligt en insikt - att om jag plockar lite varje dag och dammsuger när jag har en lucka - så behöver det inte bli kaos alls. Fantastiskt. Det tog mig bara 20 år att inse... och Jonatan klagar inte :)
Men, nu är det såhär va, att laga mat och städa - det kan jag bara jag lägger manken till. Men jag klagar ibland över att jag inte kan sy. Och hur skall jag lära mig om jag inte försöker? Det är ju inte som att virka (vilket är totalt förbaskat omöjligt!!) så jag borde klara av det. Jag har trots allt gått i syslöjd en gång i tiden...

Jag har förresten börjat göra lite listor över vad vi behöver införskaffa inför bebbens ankomst (om en sisådär 4,5 månader) och än sålänge har vi bockat av spjälsäng, babysitter och babyskydd till bilen. Vi är ganska säkra på vilken typ av barnvagn vi vill ha och J håller koll på tradera medan jag kikar in på blocket lite nu och då. Det där med att köpa splitternytt är inget alternativ... och vi är fantastiskt överens om att funktion går framför utseende, det är nästan så man blir rörd. Sen betyder det inte att jag vill ha plastprylar i grälla färger överallt...hu... men med småbarn är det nog svårt att hålla inredningen (och utgifterna) i schack.

Så, skönt att ventilera lite. Jag kan inte tjata om sånt här på jobbet och inser med skräckblandad förjusning att jag kommer hamna i en sådan där bebisbubbla. Innan kändes det jobbigt, men nu ser jag fram emot det - att bli en sådan där tråkig småbarnsförälder.

Vi köpte det vänstra babyskyddet och fick solskyddet till (Bild från blocket)

Nu ska jag göra matlådor (husligheten gjorde kyckligpaj med fetaost och soltorkade tomater idag), sen blir det nog att trampa till Willys och köpa resårband till babytofflorna innan Basse kommer hit för lite pizza och film!

Kramkram!

Brödbak

Goder afton!

Här sitter jag och rullar tummarna i väntan på att min bröddeg skall jäsa klart. Jag testar att göra Gullans pomeranslimpor för första gången, hon bjöd på pomeransbröd förra helgen innan jag åkte hem från Värnamo, och det var verkligen supergott - så jag hoppas att jag lyckas! Det är en klibbig historia att knåda deg för hand, speciellt i första skedet när allt är kletigt och fastnar mellan fingrarna. Jag undrar just om jag hade klarat mig med mindre mjöl om jag haft en hushållsassistent...

Nåväl, så sällan som jag bakar kan jag väl klibba och knåda med händerna när det väl beger sig.

Idag började vi dagen med en frukostdate på Scandic hotell, och jag åt min frukost i helt fel ordning! (måste börja tänka igenom hela upplägget...) Jag började med att glatt mumsa i mig en pannkaka med jordgubbssylt och grädde, sen lite ägg och bacon, sen en halv fralla med pålägg... plötsligt fick jag syn på en man som lassat sin tallrik full med melonskivor, vilket jag naturligtvis också ville ha - så jag tog en sväng till. Kaffesugen var jag också, så andra rundan resulterade i kaffe, melon och en miniskål med yoghurt och müsli. att kombinera färsk frukt och kaffe är konstigt. Det hade varit underbart med kaffe till pannkakan istället... Jonatan skrattade bara åt mina funderingar och fattade inte att jag lade så stor vikt vid upplägget av min frukost. Men jag säger bara: next time!
Deras frukost var iallafall riktigt bra och de hade massor att välja av :)
Efter frukosten tog vi itu med julklappar och nu är jag redo för julens ankomst! :)

När brödet är klart skall jag bedra mig till Basse och Johanna. Jonatan är redan där, vilket är lika bra... jag blir ofta på dåligt humör när jag jobbar i köket och han är hemma. Vet inte riktigt varför, men jag stressar upp mig då. Så det här är änna trevligast för oss båda.


Puss och kram och glad Lucia! :)

Adventstid

Något av det absolut bästa som finns är när jag får vakna med soluppgångens varma ljus på min ena sida och Jonatan nyvaken, glad och invirad i täcket på den andra. Idag fick jag nöja mig med solen eftersom att Jonatan gått upp för at ta hand om sin tvätt. Upp och hoppa! När Jonatan kom tillbaka upp till lägenheten satt jag i köket och pillade med mossan till våra adventsljus. Nu har vi ätit en mysig frukost till tonerna av någon Stockholmskör som sjöng högtidliga julsånger. Så mysigt!

Jag sitter vid min gamla laptop Axel från 2008. Jisses vilken tid det tog att starta upp honom, men nu har han fått sig en och annan uppdatering och vaknat ur sin dvala. På den här datorn har man skrivit många långa arbeten som man fått högsta betyg på..hehe!*mallig* Mycket ryskt, men också en del tandrelaterade grejer.

Idag flyttar Basse och Johanna till sin nya lägenhet, deras första förstahandskontrakt i Halmstad, måste kännas otroligt skönt att få känna att det är deras lägenhet! Så vi ska väl sticka ditåt om ett par timmar för att hjälpa till lite med flytten.

Men gårdagen var nog den skönaste på länge..
Jag vaknade av att min dröm vägrade fortsätta, allt blev bara blankt...och jag tänkte, vad nu? Varför...? Är jag vaken eller? Det var jag visst, och tur var väl det - för klockan hade redan hunnit bli 11:08. Woaaa! Och jag som skulle både diskat och städat den förmiddagen! Nåväl, jag tog det ändå rätt lugnt, käkade och plockade undan lite, dammsög och klädde på mig. Sen blev det lite julklappsköp i ett kallt Halmstad. Min kollega Pablo kom in och vi drog en rätt så lång fika/lunch på espressohouse och tjötade. Den känslan! Jag har nog verkligen saknat att sitta på ett café och bara snacka och skratta. Det är som att få en liten bit av sig själv tillbaka, med tanke på hur många fikor man dragit av i Göteborg tidigare. :) Så det var nice, sen började det skymma, himlen sprakade i pastellrosa/lila toner som övergick i starkt rosa/orange. Vackert! När jag kom hem hade Jonatan inte anlänt än, så jag hade tid att dammtorka och göra lite mysigt med tända ljus. (Jag ska tända fler värmeljus framöver, fryser typ jämt i lägenheten, men inte igår!)
Så, till gårdagens stora händelse:
Efter att ha burit upp adventsljusstakarna till lägenheten frågade Jonatan om vi inte skulle ta och övningsköra nu när vi ändå var påpälsade och igång. Jomenvisst! Han tyckte att jag skulle köra ut till industriområdet själv med tanke på att det var så lite trafik, men med senaste körlektionen i bakhuvudet vågade jag inte och satte mig bestämt i passagerarsätet. Såhär i efterhand vet jag att jag nog hade fixat det, men jag kände mig osäker på växlingen och det var kolsvart ute. Så Jonatan körde ut oss till östra stranden och industriområdet där. Och jag körde fram och tillbaka, spanade efter vägkanten i kurvorna och övade på att växla upp snabbt (utan att segköra på låga växlar) och att växla ner inför korsningar och skarpa kurvor. Jag fick gasa upp i över 50 och sen på kommando ställa mig på bromsen. ASKUL! :) Jonatan var imponerad och jag var så tjockstolt att det knappt visste några gränser. :) Särskilt nöjd var han med att jag inte kollade ner när jag skulle växla. (Som om jag skulle sett något i mörkret ändå...hehe) Sen fick jag köra hela vägen hem, spana efter gångtrafikanter och medtrafikanter, växla ner och blinka och svänga och ha mig i sökandet efter parkeringsplats. Efter ett varv runt vår byggnad lät jag Jonatan ta över, där fanns så många bilar och det var rätt trångt, jag tror jag ska öva med koner först innan jag riskerar att repa andras ägodelar... :)

Så det var en lång utläggning, men jag hade ju lovat min kära syster ett blogginlägg, så här är det. Hoppas något varit av intresse iallafall. ;)

Nu måste jag snart in i duschen, annars blir vi sena till flytten :P

Glad advent!

Grekbruden

Blommogram

Igår var jag på mitt sista besök hos kiropraktorn. Han vred och tryckte och tänjde och hade sig, och det gjorde inte ont. Så sa han att låsningen var borta. Känslan när jag fick höra de orden var som flytande guld. (Hur nu det känns, men liksom - en varm och genuint bra känsla) Så väl hemma satte jag igång med matlagningen och dansade till popmusik som om ingen tittade. (Vet dock inte om grannen mittemot fick sig ett gott skratt genom fönstret..) Jag ringde Jonatan, jag ringde mamma och pappa och kände sådan enorm tacksamhet att jag mitt i lyckoruset beställde ett blomsterbud till Herr kiropraktor. Sen visste jag inte om det var pinsamt eller om jag bara skulle göra någon glad och visa min uppskattning. Hursomhelst kan man inte göra gjort ogjort. Men vem blir inte glad av blommor och någons tacksamhet?

 Så en sådan här levererades till honom idag:

"Höstglädje"

Och ja, den blev uppskattad. Man ska inte vara så feg!

Väntar på att Jonatan skall höra av sig så jag vet när jag ska börja med maten. Dags att leka hemmafru, dammsugaren väntar - och har väntat allt för länge
Trevlig helg!

nacksnack

De senaste dagarna har i princip hela min tillvaro handlat om en sak: min nacke. Jag har känt mig gnällig, ynklig och tjatig, för allt - allt - allt har handlat om mig och nacken. För att vara helt ärlig har detta varit en av de absolut värsta helgerna som jag kan minnas, men det är ändå skämmigt att tycka såpass synd om sig själv som jag har gjort. Hade inte Gunilla nämnt att hon gått till kiropraktor hade jag kanske inte sökt upp en, men det gjorde jag iallafall i lördags och det var en hemsk upplevelse. Han var snäll och så, men det gjorde så fruktansvärt ont! Fick ett gratis återbesök igår då det kändes betydligt bättre och han lyckades få lite rotation i höger sida. Jag ska dit igen om 15 minuter. Hilfe!

-----

Så nu har jag varit där igen. Har för mig han sa att han fick lite högerrotaion i vänster sida idag. Jag är tydligen en hård nöt att knäcka... och jag fick veta att jag är jättespänd i hela halspartiet och axlarna, och att detta troligtvis gör att jag är så svårbehandlad. Jag är alltså enormt stiff! Borde kanske ha gått på någon sån där klassisk svensk massage tidigare, så kunde jag ha sluppit den här skiten?

Nu ska jag få vila i några dagar, skall ringa honom igen på onsdag så får vi se hur jag känner mig. Fick uppmaningen att försöka sänka axlarna och slappna av de här dagarna, att inte vara så rädd för att det skall göra ont. Easier said than done, men jag ska verkligen försöka. Bäst att inte sitta still då antar jag. Är i vanlig ordning öm i nacken och groggy efter behandlingen, så nu blir det lite ispåse och serier, sen får jag väl gå ut i blåsten och göra "avslappningsövningar"- typ titta på löv och sådant... missade ju det underbara höstvädret i helgen när jag satt som paralyserad i soffan.

Men jag skall försöka vara positiv, nacken känns ju trots allt lite bättre än i helgen, jag känner inte att jag hellre hade varit medvetslös - och det är ju inte som att jag smittats av ebola. Framsteg!

Funderar på om yoga kanske kan hjälpa i framtiden... jag vet att det finns många blandade åsikter om träningsformen, främst i det kristna forumet, men jag tänker att om det kan hjälpa mig slappna av så är det kanske värt det? Oavsett så får träningen vänta tills det blivit ordning och reda med den här förbaskade nackrosetten.

Detta blev ett långt inlägg.
Ps. Längtar till julen, ska titta på julinredningar och lyssna på julmusik sen, för det är jag värd! :)

Pusspuss