Förkylning

Förkylning - värdelöst

Imorse kom Frida och väckte mig, vi ordnade frukost och uppvaktade pappa. Det här var ett av de fåtal tillfällen varje år då jag äter frukost tillsammans med familjen. Det var inte det roligaste jag gjort. Det hade dessutom varit enklare om jag inte varit förkyld och fick huvudvärk av samtalen vid frukostbordet. Det känns som att varje liten beröring ger en elektrist stöt och alla ord ekar i mitt huvud, jag vill bara fly därifrån och gömma mig under täcket. Vilket jag också gjorde, men inte förrän jag ätit upp min frukost. Jag sov 4 timmar, tills Frida kom in och frågade vad vi skulle äta för mat. Jag sade fisksoppa. och gled tillbaka in i drömmarnas land efter att ha snytit mig än en gång. Så var hon plötsligt tillbaka och förkunnade att soppan var klar. Himla fin syster. Sedan har jag flyttat från sängen till tv-soffan, som jag nu övergivit för sängen igen. Förkylning.. vilken mes jag är. Så farligt är det ju inte att vara förkyld! Men jag är vansinnigt trött och inte alls med på noterna.

Ska ringa Robin om en stund och kanske få en ny föreläsning om rättsetik och andra intressanta saker. Allt annat än det här är stimulerande. Kära värld!

Igår var det personalfest för lirarna på hemköp. Jag attendade slutet av kvällen, det var ganska roligt, och mot slutet även mycket dramatiskt med en förlorad väska och tårar. (inte min väska-inte mina tårar) Den återfanns dock idag fick jag höra.
Alkohol...vad är det med denna substans egentligen? Och varför är den så överskattad? Om man intar den i begränsat mått är den mycket trevlig att ha och göra med, men ibland undrar jag...oj så jag undrar...

Och här sitter jag med laptopen i knät och längtar efter en otäppt, TORR näsa, ett klart huvud och en slemfri hals. Sålänge ingen kastat grisar på mig lär jag vara back on track absolut senast om en vecka! Låt oss hoppas på detta.

Tills vidare:
Ha ett bra liv!