Har jag en hemlig längtan efter att bli modebloggare? Nej det har jag inte, jag drar en pose bara.
Har jag en hemlig längtan efter att bli modebloggare? Nej det har jag inte, jag drar en pose bara.
Nu börjar det nästan kännas lite jobbigt, jag har ett budskap att förmedla till en människa, och ett annat till en annan. Jag hoppas att jag inte sårar, men å andra sidan har jag inte gett några löften heller. Och självklart känns det jag skriver totalt genomskinligt och det är inte första gången det blir så.
Vi kan säga som såhär, det handlar om att ta något från någon och ge det till en annan. Fast det var nog den sämsta liknelsen någonsin.
Till reträtt!
Sommaren passerade och hösten smyger närmre och närmre. Här kommer senaste rapporten! I torsdags förra veckan styrde jag kosan mot Göteborg...