Kalinka

Kalinka Kalinka

Nu inser jag att jag känner mig pressad. Tentaplugget kan jag nog hantera även om det är mycket. Det värsta idag är nog att han hängde sig fast i mina tankar - hela dagen.
Såhär mycket har jag inte tänkt på honom sedan jag kom hem, och inte heller på det här viset. Som att det är ett farväl till, fast slutgiltigt den här gången. Att jag tänker att jag saknar honom enbart för att jag känner mig ensam, och att det är dags att släppa taget.

I mitt huvud låter det hur självklart som helst, alla anledningar finns där och det är verkligen dags. Så varför klamrar jag mig fast vid minnen och känner för att gråta sönder mig?

Kan jag skylla på pms?

gör mig lite lättare om hjärtat

Sailor Monday

Jag är trött, och det är bra för en gångs skull - jag skall nämligen tidigt i säng så att jag är utvilad imorgon när jag skall till kneget. Fantastiskt!
Keep it up brothers and sisters!

Puss

Ps. Idag övertalade jag Jagar att hänga med på satsafro nästa måndag. Ska bli askul! Ds.
Ps2. Efter lektionen idag drog vi till Ica Focus och köpte lite ätbart. How lovely, sedan satt jag med på lingvistik-lektionen. Sjukt interesting ju! Ds.
Ps3. Nu skall jag skriva ryska glosor på lappar. Love you! Ds.

sailor sunday

Alltså...det är något som inte är som det ska, och jag vet precis vad!

• Mina händer är konstant torra
• Mitt rum är inte helt städat än
• Jag har inte rört mina ryskaböcker

Det är nog allt, nu skall jag dammtorka skrivbordet, ställa ifrån mig datorn och dammsuga golvet. Sen skall ni få se vem som är grym på att plugga...

Jag behöver en utmaning. Någon slags projekt. Men innan jag påbörjar detta måste jag slutföra det jag ännu inte slutfört. Som rapporterna till Ryssland och Hisingen t.ex. Det är pinsamt det här. Riktigt pinsamt. Nu säger jag det rakt ut så att jag måste göra det:

Skriv rapporterna till Hisingen och Ryssland! Annars får du spö!

Söndag

Ja, som ni ser har jag remake:at min blogg igen. Min idé var att fixa en ny bakgrund till rubriken etc, men bilden jag ville använda passade verkligen inte in! Mycket enerverande, jag vill ju egentligen ha en bild där man kan skymta undertecknad i sjömansklänningen. Det får vänta på sig, tills vidare tycker jag att lite mer sommar passar in bra.

Dagens planer:

1. Träna check!
2. Städa
3. Plugga

Bäst att jag börjar städa.. inte för att jag känner mig motiverad eller pigg, men för att det är vad som krävs för att jag skall ta tag i mig själv och börja plugga.
Snart tenta...

Sailor saturday

Sailor Sun

Det är söndag morgon och här sitter jag. Igårkväll var vi och grillade vid finnsjön, Lövgren kom förbi och det var trevligt. Johan glömde sin korv över glöden så att den blev svart på ena sidan. Jag skrattade, det skulle jag inte ha gjort! Plötsligt kom en korv farande i mycket hög hastighet och splittrades mot mitt huvud. Tur att jag hade keps på mig. Annars åt jag marshmallows med hela ansiktet och stornjöt av livet.

ps. Jag badade inte.

Jag kom hem och jag luktade rök. Lite senare efter en dusch kom unge herr boy next door förbi med en fin årgångscola och hårprodukt i håret. Gemytligt

Vi kollade på pistvakt och skrattade åt den fula tekniken. Efter detta smet han hem och jag gled ner mellan lakanen och somnade bums.

Dessförinnan, på förmiddagen hade jag nöjet att stifta bekantskap med en sjömansklänning. Jag hittade den på sista öppetdagen hos MKC second hand. Halva priset = 22,50:-

Score!!!

Yngsta dottern har talat!

Den vita volvon.. det var i början av 90-talet och bilen hade en nedfällbar sits i bagaget som fungerade som två säten vid behov.
Hur gammal var jag? Låt oss säga 4 +, och jag minns fortfarande mina tankegångar från den tiden. Känslan av avundsjuka som kokade i mig när Rut och Frida skulle sitta där bak tillsammans på premiärturen med nya bilen. Jag blev alltid det lilla trasslyrket som de inte ville leka med, och Adam var ju inte alltför spännande i spädbarnsåldern..( och ända fram tills han blev 16-17).

Är det något speciellt med att vara yngsta dottern? Kan någon isåfall förklara för mig vad det är?
När pappa introducerar mig för någon annan medelålders frågar de alltid om jag är yngsta dottern. Jag minns att en internationell pastor (Var det Buck?) som var hemma hos oss en kväll frågade om jag var den yngsta dottern, varpå han ställde följdfrågan till pappa om jag var favoriten. Var hänger det ihop? Ingenstans förmodligen.
but I really want to know!

Nu ska jag göra sconesdeg!
puss och hej

Midnatt råder...

... när de mest oväntade och spektakulära tingen äger rum...

Jag satt och tittade på "Babusjka - kära mormor" i godan ro igårkväll. En ganska tråkig film, men som verkligen visar Ryssland. Jag älskade den, för jag kände igen mig i miljöerna. Jag satte mig efter filmens slut framför datorn för att avrunda kvällen. Plötsligt skriver Bergdahl till mig på msn. Det visar sig att han är lätt uttråkad och känner sig som en soffpotatis. På något vis växer idén om en motionsrunda i Mölnlycke upp och vi bestämmer oss för att ses vid busshållplatsen 00.20.

Jag iklädde mig vad jag fann passande, denna gången ett svart underställ med vit/silvriga linjer, glansiga turkosa shorts och en luftig träningsjacka. En missfärgad ljusrosa (fd. vit) skärmkeps fick bli kronan på verket.

Jag gick ut och möttes av Bergis som kom susande ner från sin gata, iklädd röda shorts, oldschool träningsjacka och pannband. Vi var redo - Vi sprang!

Fartlekar, plocka bär, hoppsa-steg, sidohopp, spexiga utfall, "när vi gräver guld i USA", jaga en hare...

- Möjligheterna är oändliga för den som är fritänkare

Vid hönekullavägens lekplats blev det även paus för styrkeövningar, något han behärskade med blodallvarlig precision. Jag själv låg och ålade mig på marken och lämnade svettfläckar.

* "Svett är fett som lämnar kroppen"

*You know what they say...

Vem vet vad som händer nästa gång på violinvägen.. Mölnlyckes nav och hjärta..

Bergis i en helt annan situation

Pärltorsdag live

Youtube ville inte dela med sig av ljudet till min och Cakes video (som jag remakade, sorry Cake, men enjoy!) så jag hittade en alternativ lösning här.

Mer pärltorstad än såhär blir det inte! ;)

Paparazzi

Idag:

Jag fick tid på vårdcentralen, där jag blev undersökt och fick ta prover för att utreda vad det är för fel på mig. Med hopp om en ljusare framtid gick jag till Hemköp och köpte lite actimel, något min chef starkt rekommenderade.
Efter detta tog jag mig hem, åt lite och väntade sedan in Cake som skulle komma över för återupptagandet av pärltorsdag!

Jag satt vid fönstret i vardagsrummet och spanade efter cake. På msn hade hon skrivit:
"Jag kommer NU!!"
Eftersom att jag känner hennes känsla för tid ganska väl vid det här laget hade jag inte jättehöga förväntningar, men tänkte att hon kanske för en gångs skull skulle vara lite rapp. Eller inte!

Jag satte på lite te och gick för att hämta kameran. Jag hade gott om tid. Till slut kom hon - och då var jag redo för paparazzibilder!

min babe

Drömmar

Imorse hade jag en fantastiskt dröm.

Cake, Sedel och jag gick på ett gammal spårvagnsspår mot järntorget. Sissel blev nästan påkörd av en spårvagn, eftersom att hon inte var jätteuppmärksam ;)

Senare satt jag och Cake på min säng och tjötade, vi hade kollat på ett enormt skruvat avsnitt av vänner. Om jag inte minns helt fel hade Joey dött, men sedan kommit tillbaka som ett spöke. Ett bodybuilder-spöke! Han flickvän var fortfarande kär i honom och hoppade omkring i snygga klänningar, medan en snubbe från Scrubs ville få henne i säng...

Nåväl, grejen var att cake hade bloggat om detta men stavat fel nästan överallt! Jag satt och skrattade åt det med laptopen i min säng och Cake fnissade och skulle ändra på det. Varpå hon började stava fel hela tiden igen. Hysteriskt, hon som är språkpolisen !

Sedan kastade jag ett öga på mina ben, och såg att jag verkligen behövde raka dem. hårstråna var alltså ca 5 cem långa och vajjade i luften, och på mina fötter hade det vuxit ut hår lika långt som högt gräs. När jag tittade lite noggrannare såg jag att det var gräs, med små blommor på. Mitt på varje fot hade jag en välväxt grästuva!

Vad kan man lära av den drömmen?

Kanske dags att raka benen...

ps. ska till vårdcentralen om 75 minuter. Wish me luck!

Problemmage

Problemmage?

Det är något galet med min mage. Helt plötsligt både känner och hör jag hur det börjar bubbla där inne och så måste jag skynda mig till vattenklosetten. Man kunde tänka att jag är nervös. Man kunde tänka att jag är sjuk, man kunde tänka att jag är stressad?

Jag känner mig inte sjuk. Jag känner mig friskare än på länge, förutom att jag efter intag av föda ibland får en snabbt övergående magknip, och dessutom måste skynda mig till toan.

Så ringde jag jobbet ganska nyss för att säga hur läget är, att det blir svårt för mig att sitta i kassan pga av mina knasiga tarmar. Chefen avbröt mig dock och sa att hon skulle ringa upp mig om en halvtimme eftersom att hon var i telefonmöte. Nu börjar jag egentligen om 40 minuter, och hon verkade inte ens lyssna. Oflyt! Nu blir jag nervös, jag vill ha kontroll...inte sitta här och känna dåligt samvete över att min mage inte vill samarbeta.

Av någon anledning känns det som att hon skulle anklaga mig för att ha dålig mage, eller att vara en mes, eller diverse jag vet inte vad! Och så ska vårdcentralen ringa mig ca 14.20 för rådgivning. Buhuu.. jag vill vara normal.

Nåväl. Jag gör mig iordning för jobbet iallafall, ifall hon skulle flippa...

man ska ju inte ta någon skit.. men det gör ju jag... på mer än ett sätt numera...